Europadomstolen: fel att straffa två gånger för samma brott

Enligt en färsk dom från Europadomstolen avvisas nationell lagstiftning som innebär dubbelbestraffning. Man slår fast att en person inte kan bestraffas två gånger för samma brott.

I det fall Europadomstolen behandlade avsågs person som både påförts skattetillägg och sedan dömts för skattebrott. Domen underkänner detta. SVT Rapport har gjort ett inslag i ärendet där advokat Leif Silbersky säger:

– För det första betyder det att den som fått skattetillägg inte kan åtalas för skattebedrägeri. För det andra att den som redan dömts kan begära resning och för det tredje så kan den som redan avtjänat ett straff kan begära ersättning från staten, säger advokat Leif Silbersky till Rapport.

Det är positivt att Europadomstolen gör klart att staten inte får straffa medborgare två gånger för samma brott. Detta stärker medborgarnas rättssäkerhet och visar hur central Europadomstolen är för att hålla tillbaka statsmakternas tendens att begå övergrepp mot medborgarnas fri- och rättigheter.

Se Euorpadomstolens beslut i fallet Ruotsalainen mot Finland samt Hovrättsdom. Se också UNT, E24.

Välkommen på stämma 27 april

Tisdagen den 27 april håller Medborgarrättsrörelsen stämma i Spegelsalen, Berns Salongar, Berzelii park (nära Norrmalmstorg).

Vi börjar kl 18 med föredrag i aktuellt ämne (ej fastställt) och kl 19 börjar sedvanliga förhandlingar.

Välkomna!

Ännu en ny domare till HD

Regeringen gjorde före helgen en tredje utnämning på kort tid till Högsta domstolen. Realtid rapporterar, Justitiedepartementets rättschef utses till justitieråd.

Därmed återgår regeringen till att utse jurister som arbetat nära politikerna i regeringskansliet till domare i HD.

Agneta Bäcklund började 1994 på Justitiedepartementets straffrättsenhet. Hon utnämndes till kansliråd 1998 och till departementsråd och chef för departementets åklagarenhet 2002. Från 2003 till 2005 var hon chef för departementets straffrättsenhet. Sedan 2005 är hon rättschef i Justitiedepartementet och har ansvar för lagstiftningen på bland annat det kriminalpolitiska området.

Av förrra blogginlägget framgår att HD:s tillträdande ordförande Marianne Lundius har en bakgrund som advokat och att Johnny Herre, som tidigare i januari utsågs till justitieråd, är professor i rättsvetenskap.

Se mer Agneta Bäcklund nytt justitieråd, Bäcklund blir nytt justitieråd

Nya domare till Högsta domstolen

Högsta Domstolens nya ordförande

På två veckor har inte mindre än två utnämningar skett till Högsta domstolen.

Marianne Lundius förordnades den 14 januari till ny ordförande i Högsta domstolen. Hon har varit justitieråd sedan 1998 och dessförinnan advokat på Lagerlöf & Leman Advokatbyrå. Hon efterträder Johan Munck som går i pension.

I torsdags utsåg regeringen Johnny Herre till justitieråd i Högsta domstolen. Han är sedan 1999 professor i rättsvetenskap vid Handelshögkolan i Stockholm.

HD i USA försvarar yttrandefriheten för lobbyister

När Högsta Domstolen i USA fattar beslut brukar det ofta bli en intressant konstitutionell och juridisk-filosofisk debatt om medborgarrätten för minoriteten kontra den politiska majoritetens rätt att bestämma.

Torsdagens beslut om att värna yttrandefriheten i politiska valkampanjer är inget undantag. Time skriver i Is the Campaign-Finance Ruling Good for Democracy?

Som så ofta demonstrerar detta fall på krockar mellan olika verklighetsperspektiv. För domare Anthony Kennedy och John Paul Stevens, de duellerande författarna bakom domstolens beslut och dess reservation, har dessa kollisioner blivit så förutsägbara och så dramatiska att de skulle kunna utgöra huvudrollerna i en TV-serie.

”Rätten för medborgare att granska, yttra sig och framföra information för att uppnå konsensus är förutsättningar för en upplyst demokrati och nödvändiga medel att skydda och försvara”, skriver Kennedy. Stevens svarar, ”Domstolens beslut hotar att underminera integriteten hos de valda institutionerna i vår nation.”

Retoriken är så färgstark att det blir svårt att komma ihåg att de talar om politik och politisk marknadsföring.

En lång rad av beslut visar att synnerligen ansvarsfulla domare har varit oeniga i denna fråga under många år. Det finns för alla med öppna sinnen en uppenbar spänning mellan yttrandefrihet och faran med att vissa aktörer överröstar alla andra. Men i vissa aspekter är domstolen inte öppen i sinnet. Kennedy och hans fyra konservativa kollegor såg endast till konstitutionens principiella ändamål att begränsa statsmakten. När kongressen röstat igenom en lag som deklarerar vem som får säga vad om politiska kandidater, och hur och när, tryckte de på nej-knappen. [...]

För Stevens och hans tre kollegor till vänster är politiken en kraft som förbättrar och rättar till brister i samhället — i detta fall, korrigera effekten av rikas möjligheter att överrösta mindre bemedlade i en öppen demokrati.

Som jag ser det blir det synnerligen vanskligt om domstolar talar om vem som får yttra sig när under valrörelser. Nästa steg borde i så fall bli att reglera vad som skrivs i tidningarna. Domstolar kan då ha synpunkter på att så många journalister lutar till vänster i sina politiska uppfattningar.

Skulle de som nu kritiserar att lobbyister och vill begränsa deras möjligheter att opinionsbilda, också förespråka att när en viss mängd journalister med vänsteråsikter framfört sina artiklar, domstolar har rätt att stoppa fler artiklar från dem?

Naturligtvis inte. Och med all rätt. Yttrandefriheten ska inte stoppas för någon. Det är min principiella uppfattning. Därför är det glädjande att Högsta Domstolen i USA har avvisat lagar som stoppar vissa från att använda sin yttrandefrihet under valrörelser.

Grundlagspropositionen i medierna

Så här i juletid har inte grundlagsdebatten velat ta riktig fart. Men Dagens Nyheter skriver i ledare, Knådad grundlag:

Med regeringens proposition [tas] ännu ett steg i moderniseringen av grundlagarna. Det som görs är bra även om man borde nått längre i personvalsfrågan.

Och i Dalarnas Tidningar diskuteras redan hur man i praktiken har behov av den uppdaterade grundlagen, när det gäller kommunernas självständighet:

I dagarna har en ny grundlagsproposition lämnats till riksdagen där kommunerna ska garanteras ett starkare självstyre. En ny bestämmelse ska också ange att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt.

Efter helgerna bör propositionen komma upp på dagordningen.

Grundlagsförslag framlagt till riksdagen

Det har ännu varit tyst om att regeringen lagt fram proposition om En reformerad grundlag. Regeringen skriver i pressmeddelande:

I propositionen behandlas Grundlagsutredningens förslag till ändringar i bl.a. regeringsformen, vallagen och kommunallagen. Förslagen är utformade utifrån de breda parlamentariska kompromisser som uppnåtts i utredningen. I propositionen behandlas även Integritetsskyddskommitténs förslag till stärkt grundlagsskydd för den personliga integriteten. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.

Riktig byråkratprosa som får allt att framstå som trist och grått. Även om regeringens förslag innehåller alltför små ändringar, så är det i rätt riktning: medborgarens ställning stärks.

Vi kommer här och i vår tidskrift att utvärdera regeringens förslag (som finns att läsa via länken ovan.)

Temanummer: Allemansrätt

Nu har nr 4 av medlemstidningen nått mottagarna. Temat är allemansrätten.

Ur innehållet:
• Ledare: Bryter allemansrätten mot Europakonventionen?
• Intervju med Gun Hellsvik (M):
  Rätten till skyndsam rättegång skall stärkas
• Debatt: Förvirrat om strandskyddet,
  av Sture Åström och Bengt Holmgren
• Allemansrätt, expropriering och äganderätt,
  referat från seminarium i Uppsala
• Recension: Rättslösheten växer i Ryssland,
  av Mats Lönnerblad
• Debatt: Barnkonventionen måste inkorporeras i svensk rätt,
  av Margareta Hedelius

Statliga register borde rensas

Den borgerliga Alliansen bör inför riksdagsvalet nästa år lova att en fjärdedel av alla person­uppgifter i de statliga registren ska rensas bort. Det förslaget framför en arbetsgrupp, rapporterar Svenska Dagbladet i M vill gallra i dataregister:

Den moderata framtidsgrupp som haft som uppgift att ta fram förslag om digitaliseringen vill att alliansregeringen går till val på att strama åt statens dataregister.

–Det är hög tid att rensa i rabatten. Man kan åstadkomma mycket genom skärpt insamlingsdisciplin och bättre gallringsrutiner, säger Henrik von Sydow, partiets talesman i justitieutskottet och den som lett gruppens arbete.

Ja, det är synd att allt fokus har hamnat på signalspaning. Det finns många andra former av intrång i medborgarnas integritet som kan ifrågasättas.

En föränderlig allemansrätt?

I debattbloggen EMIL refererar Gunnar Wiktorsson till ett seminarium som hölls i Uppsala med Rättsfonden och Institutet för Fastighetsrättslig forskning, IFF, under rubriken ”En föränderlig allemansrätt?”. Wiktorsson skriver, Allemansrätten i strid med Europarätten:

Nyligen höll Rättsfonden ett seminarium om huruvida rätten till kommersiell användning av annans mark är i behov av reformering mot bakgrund av bland annat det så kallade Ätranfallet där högsta domstolen ansåg att det var principiellt tillåtet att använda annans mark för kommersiella ändamål.

Talare gällande allemansrätt var professor Bertil Bengtsson samt Åsa Åslund som nyligen disputerat på en avhandling om Allemansrätt och markutnyttjande. De båda måste därför anses stå för ”state of the art” inom den akademiska rättsvetenskapliga forskningen om allemansrätt. [...]

Sammanfattningsvis har både Bengtsson och Åslund en hållning som distanserar sig i förhållande till Europakonventionen. Proportionalitetsprincipen ses inte som den naturliga avvägningen mellan enskilda och allmänna intressen. Det finns stark anledning att tro att de nuvarande reglerna om strandskydd inte är förenliga med Europakonventionens egendomsskydd

Tidskriften Medborgarrätt kommer att i decembernumret också ta upp detta seminarium.

Utan fullt personval inte fullständig demokrati

Radions ekoredaktion har rapporterat om att regeringskansliets arbete med den planerade grundlagspropositionen fortskrider, Grundlagen ändras på många punkter.

Svenska Dagbladet kommenterar på ledarplats idag, Politikerfacken måste dela med sig av makten:

Att döma av Ekots rapportering i går tar vi dock några steg i rätt riktning under kommande år. Centrala delar av regeringens grundlagsproposition ligger väl i linje med Grundlagsutredningens förslag från december 2008, och skulle man följa utredningen till punkt och pricka innebär det både att medborgarna får mer att säga till om och att de styrande får bättre tuggmotstånd. [...]

Personvalsförslaget blir där­emot en besvikelse. Från och med valet 2014 ska det krävas att fem procent i stället för åtta procent av väljarna har satt kryss för en kandidat för att denna ska kunna bli personvald. Väljarna får lite större inflytande, men förslaget lämnar för mycket makt kvar i partiapparaterna. Det blir vid sammanträdena i stället för vid valurnorna som våra företrädare bestäms.

Större makt borde lämnas i medborgarnas händer i valet av vilka kandidater som ska väljas. Vi hoppas att regeringen i sin proposition kan nå längre än grundlagsutredningen. Det vore en seger för demokratin.

Se mer här, här och här.

FRA och behovet av Författningsdomstol

Idag ska riksdagen ta ställning till den nya, utvecklade FRA-lagen. Örnsköldsviks Allehanda skriver i ledaren Författningsdomstol för individens skydd:

Rabaldret kring FRA-lagen visar tydligt att det finns ett behov av en författningsdomstol, som kan stärka skyddet för integriteten och ingripa om regering eller riksdag överträder sitt mandat.

En sådan reform tar förstås tid. När Grundlagsutredningen lade fram sitt slutbetänkande för ett knappt år sedan fastnade man för en lösning utan författningsdomstol. Istället vill man stärka domstolarnas normprövningsmakt, som gör att en domstol kan åsidosätta en lag när den strider mot grundlagen.

Men att Grundlagsutredningen slopat tanken på en författningsdomstol betyder inte att den är inaktuell för all framtid. Snarare tvärtom: alla nya lagar som berör integriteten visar att frågan fortfarande måste diskuteras.

Det är ett trist tecken att få röster upp frågan om Författningsdomstol i samband med FRA-frågan. Ett starkt rättighetsskydd kräver domstolar som väger politikernas beslut mot grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Det är rimligt att både integritet för medborgarna och frågan om rikets säkerhet bedöms på sina meriter och en samlad avvägning sker i självständig domstol.