Bloggande domare

I USA är det vanligt att framträdande juridiska experter bloggar. Men i Sverige anses det inte riktigt rumsrent, vilket visar hur mycket mer jämlikt USA är än Sverige. Hos oss ska de kunniga och betydelsefulla hålla sig borta från massorna. De ska gömma sig bakom stängda dörrar och inte beblanda sig med pöbeln.

Undantag finns dock, tack och lov. En är docenten i juridik vid Stockholms univeristet, Mårten Schultz (se förra inlägget nedan). En annan är domaren vid Göteborgs Tingsrätt, Sven Martinger, som har en blogg hos Borås Tidning.

Jag hoppas bloggande jurister kan bli fler. Men här är två som kan fungera som lästips för den vetgirige.

Pirate Bay-domen och jäv-anklagelsen

Debatten om vad som är jäv för en tingsrättsdomare går vidare i Pirate Bay-målet. Det är obehagligt att se hur juridiken i enskilt fall politiseras. Motståndarna till tingsrättsdomen nöjer sig inte med att, enligt svensk rätt, överklaga till hovrätten. Nej, man försöker ta heder och ära av tingsrätten och domaren i målet.

En avvikande röst är Mårten Schultz som i sin blogg skriver, Framtidens rättsröta:

Christian Engström, PP:s nyblivne EP-ledamot, kritiserar nu utslaget i jävsfrågan och använder – tata! – just ordet rättsröta. Engström säger också att han varit nämndeman i sju år och att han “aldrig sett ett så dåligt åtal”. Och, mer ominöst inför riksdagsvalet är att han framhåller att “domstolarna inte ens klarar att tillämpa lagarna på ett korrekt sätt”. Vilket ju är ganska magstarkt när nu ett flertal kvalificerade domare – som har till yrke att tillämpa lagen till skillnad från nämndemännen som gör det som en politisk hobby – kommit till samma slutsats.

Lewin om valsystemet

Leif Lewin, professor emeritus i statskunskap vid Uppsala universitet, skriver intressant om valsystem och grundlagen i Upsala Nya Tidning, Blockpolitiken är bra för väljarna:

[P]roportionalismen har medfört en oönskad konsekvens. I stället för en enda riksdagsledamot i varje valkrets, som väljarna kan avkräva ansvar, får vi många anonyma kandidater på långa listor som görs upp av partierna. Partierna bestämmer således och de bestämmer sig för snälla kandidater som inte bråkar, “ett färglöst transportkompani” …

Det låter inte särskilt roligt. Borde vi kanske ändra på det? I så fall är det rätta tillfället just nu, för en grundlagsutredning har kommit med sitt förslag …

[Men] proportionalismen ifrågasätts [inte]. “Det är vår bedömning att huvuddragen i det nuvarande valsystemet inte bör ändras”, heter det korthugget (En reformerad grundlag SOU 2008:125, s. 150). Men nog är det mycket som skulle behöva ändras!

Lewin pekar på att två block har vuxit fram, men att vi ändå har kvar det proportionella systemet.

Stärk egendomsskyddet i grundlagen

Ägarfrämjandet har lämnat in sitt remissyttrande på grundlagsutredningens slutbetänkande. Här återges ett utdrag:

Ägarfrämjandet tillstyrker Grundlagsutredningens förslag rörande egendomsskyddet men framför önskemål om att:
• egendomsskyddet inordnas i 2:1 RF
• samordning sker med Europakonventionen
• i förslagets 2:15 första stycket orden ”mark eller byggnad” ersätts med ”egendom”
• i förslagets 2:15 andra st. tröskeln för ersättning vid förfogandeinskränkning sänks
• ettårsregeln i förslagets 2:22 utvidgas till att omfatta även egendomsskyddet
• legalitets- , proportionalitets- och generalitetsprinciperna ges klarare uttryck i RF.

Privat äganderätt har grundläggande betydelse inte bara för den marknadsekonomi som vårt land bygger på utan också för själva rättsstaten. All historisk erfarenhet visar detta. Ägar¬främjandet företräder inte ett vanligt särintresse utan det gäller fundamentala värden. Reso¬nemangen får inte dröja kvar vid motsättningar som hörde hemma i ett helt annat samhälle än dagens. Den privata äganderätten är sedan länge en angelägenhet som berör alla. I dagens ekonomiska läge bör det vara uppenbart för envar att man måste slå vakt om alla faktorer som kan stimulera enskild initiativkraft och enskilt ansvars¬¬tagan¬de och bidra till att skapa trygghet för medborgarna. En sådan faktor är den privata ägande¬rätten. Stadgandet om egendomsskydd är därför ett av de viktigaste i RF.

Sett från denna utgångspunkt innebär Grundlagsutredningens förslag på två punkter viktiga framsteg. Det föreslås att ”full” ersättning ska uttryckligen föreskrivas som huvudprincip för ersättning vid ingrepp i äganderätten och att den begränsning av lagprövningen som föreligger idag genom det s.k. uppenbarhetsrekvisitet tas bort. Ägarfrämjandet betraktar båda dessa för¬slag som mycket betydelsefulla.

Yttrandet inlämnades tillsammans med LRF:s och finns att läsa i sin helhet här: Privat äganderätt stimulerar initiativkraft och ansvarstagande

Intressant om domarjäv

Det har ivrigt diskuterats om tingsrättsdomaren i målet mot fildelningssiten Pirate Bay är jävig därför att han är medlem i föreningar som diskuterar upphovsrätt. I Dagens Nyheter skriver Håkan Boström om de senaste turerna, Skandal – domare anser att lagen bör följas:

Sveriges Radios P 3 har åter igen ”avslöjat” att domaren i Pirate Bay-målet – Tomas Norström – är medlem i organisationer som anser att gällande rätt bör följas, så även upphovsrättslagen. Reportrarnas slutsats är given. Domaren är partisk eftersom de åtalade inte delar denna syn.

Det är tack vare ett gediget journalistiskt arbete som P 3 grävt fram den över två veckor gamla nyheten att Norström är medlem i Svenska föreningen för upphovsrätt (SFU) samt sitter i styrelsen i Svenska föreningen för industriellt rättsskydd (SFIR). Trots tidstillgången har det visat sig svårt att nagla fast dessa organisationer som partiska …

Men en domare är inte jävig för att han ställer sig bakom den nuvarande lagstiftningen. Han skulle inte ens vara jävig om han ogillade den. En domares uppgift är inte att bedöma lagen, utan att döma i enlighet med lagen – oavsett vad han tycker om den. Tanken att en domare skulle vara partisk bara för att han har vissa åsikter om våra lagar är absurd. De politiskt tillsatta nämndemännen skulle ständigt vara jäviga med en sådan jävsdefinition.

Ja, jäv handlar om att man har ett eget personligt intresse av utgången, eller att han har nära relation med någon i målet. Något sådant har inte belagts. Därmed borde frågan om jäv vara bortförd. De som har synpunkter på utgången, har ju chans att framföra nya argument i hovrätten.

Gunnar Wetterberg kritiserar valsystemet

Historikern Gunnar Wetterberg, som bland annat skrivit en omfattande biografi över rikskanslern Axel Oxenstierna, riktar stark kritik mot valsystemet till Sveriges Riksdag i Dagens Nyheter idag, Färglösa ledamöter förlamar riksdagen:

När enkammarriksdagen samlades för första gången i januari 1971 höll Tage Erlander öppningsanförandet som ålderspresident. Den tidigare statsministern satte frågetecken för det nya valsättets ”totala proportionalitet” …

Anförandet gav upphov till en del tumult. I den allmänpolitiska debatten ett par veckor senare försökte några borgerliga talare ta koalitionspoäng på Erlanders inlägg, men den gamle förde tillbaka diskussionen till den principiella frågan. Han hyllade Karl Staaff, som han menade skilde sig från sentida liberaler genom att han satt sig in i proportionalitetens risker: ”Han gick ännu längre och varnade för en proportionalism, som skulle försvåra möjligheterna att skapa ett starkt rege­ringsunderlag.” …

Men svagheterna i proportionalismen handlar om mycket mer än oturliga valutslag och bräckliga majoriteter. På viktiga punkter drar dagens grundlag riksdagen åt alldeles fel håll.

Wetterberg räknar sedan upp en rad svagheter som nuvarande system innebär.

Medborgarrättsrörelsen riktade i sin remiss på Grundlagsutredningen (se föregående inlägg) kritik mot att man föreslår bibehållande av spärrar, såväl för personval som för småpartier. I vårt öppna brev till Grundlagsutredningen förespråkade vi en återgång till majoritetsval i enmansvalkretsar.

Wetterberg är inne på samma linje, men inte fullt ut. Han har dock rätt i att en ny utredning måste tillsättas med fokus på hur den lagstiftande församlingens förankring i folket, snarare än i partiväsendet, kan utformas. Vi har mer partivälde än folkvälde idag. Dessa brister får vårt demokratiska system att vittra sönder. En ny konstruktion behövs.

Se mer här.

Remiss: Grundlagsutredningen – för lite men i rätt riktning

Idag har vi sänt in Medborgarrättsrörelsens remissyttrande över “En reformerad grundlag” (SOU 2008:125). Här kan du läsa den i sin helhet.

Till:
Justitiedepartementet
Regeringskansliet
103 33 Stockholm

Remissyttrande över ”En reformerad grundlag” (SOU 2008:125)

Sammanfattning:
Medborgarrättsrörelsen anser att utredningens förslag i flera fall tar små steg i rätt riktning. Men vi saknar en grundligare reformering i riktning mot mer av maktdelning i svensk konstitution. Det gäller exempelvis införande av en författningsdomstol, vilket utredningen inte föreslår.

Kort om centrala aspekter i utredningen:

Vi är starkt kritiska till att utredningen inte förordar införande av en författningsdomstol för att markera att lagprövning är en väsentlig del av kontrollmakten och för att betona grundlagens ställning i normhierarkin.

Det är djupt olyckligt att utredningen inte förordar avskaffande av spärren i personvalet. Spärren i riksdagsvalet (även om den sänks från 8 till 5 procent) har till syfte att underminera väljarnas möjlighet att utse vilken/vilka av partiets kandidater som blir valda. Denna diskvalifikation av väljarna strider mot andan i grundlagen. Även utan spärr behåller partierna den väsentliga makten att avgöra vilka kandidater som registreras och kan bli valda, därför är en spärr obefogad och endast bevis på misstro mot väljarkåren.

Fyraprocentspärren mot småpartier i riksdagsvalet är likaledes odemokratisk. Varför just 4 procent? Varför inte 10 procent som i Ryssland eller 2 procent som i Danmark? Spärren är oförsvarbar. Ett sätt att slopa spärren, men samtidigt värna om regeringsdugliga majoriteter, är att samtidigt avskaffa de 39 utjämningsmandaten. På seminarium arrangerat av utredningen visades att detta skulle kunna ge fler partier inträde till riksdagen, men antalet mandat för partier med mindre än 6 procent skulle sammantaget sjunka. Detta är en betydligt mer proportionell och rättvis balans mellan regeringsduglighet och småpartirepresentation.

Vi instämmer i förslaget som ger medborgarna större makt genom stärkt folkinitiativ till kommunala folkomröstningar, men ifrågasätter varför samma initiativrätt inte gäller på riksnivå. Vid insamling av 10 procent av de röstberättigade borde också folkomröstning kring förslag i proposition eller utskottsbetänkande till riksdagen kunna underställas folkomröstning.

Vi vänder oss emot 14 kap 5 § och förslaget om att i grundlagen skriva in metoden om kommunal skatteutjämning. Denna skrivning strider mot 1 kap 1 § om kommunalt självstyre. Omfördelning kan ske via statsbudgeten. Kommunalskatten ska uteslutande gå till lokala verksamheter.

Ytterligare synpunkter:

Riksdagens ombudsmän, JO, var i 1809 års grundlag en mäktig institution som vakade över statsförvaltningen och åtalade ämbetsmän som begick tjänstefel eller utövade maktmissbruk. Under 1800-talet och fram till 1960-talet var det inte ovanligt att JO åtalade ett 20-tal ämbetsmän om året för fel begångna i tjänsten. Och i flertalet fall fälldes de åtalade och dömdes till fängelse, avsked eller upp till en årslön i böter.

Idag är JO en tandlös institution utan någon större betydelse för medborgarna.

Vi beklagar att utredningen inte i sin genomgång av kontrollmakten föreslagit att JO-ämbetet ska återfå sin ursprungliga roll. JO skulle kunna ges en starkare roll genom nya befogenheter, så som besluta om tolkningsbesked hos de högsta domstolarna, möjlighet att överklaga myndighetsbeslut, besluta om inhibition, föra talan om kommunalbot, besluta om vite och besluta om skadestånd från det allmänna.

Om brottet tjänstefel (20 kap brottsbalken) skärps får JO utökade möjlighet att föra talan om tjänstefel. Det är angeläget att alla medborgare i en rättsstat kan tillvarata sina rättigheter. Rättsskyddet bygger i stor utsträckning på att enskilda medborgare kan ta initiativ i form av besvär. JO kan spelar en viktig roll för medborgarnas rättsskydd och förtroende för rättsstaten.

Vi anser det beklagligt att utredningen inte anlagt det medborgarperspektiv på konstitutionen som är vanlig i andra länder. Grundlagen är till för medborgarna, och ska inte enbart utgöra en spelplan för makten.

Vi vill dock också framföra beröm och bifall till några av de framlagda förslagen i grundlagsutredningen:

• om att avskaffa uppenbarhetsrekvisitet,
• om att tillsättning av ordinarie domare bereds i en förslagsnämnd,
• om eget kapitel för rättsskipningen,
• om lydelsen full ersättning vid expropriation och rätt till ersättning vid
  rådighetsinskränkning,
• om bestämmelse att rättegång ska vara rättvis och ske i skälig tid.
• om nämnande av fri- och rättigheter för barn, samerna och oberoende av sexuell läggning.
• om att integritetsskyddet ska förstärkas enligt integritetsskyddskommitténs förslag.

Medborgarrättsrörelsen anser att utredningen tar flera små steg i rätt riktning,
men att man försatt ett tillfälle att på allvar inrätta ett modernt rättsskydd för fria medborgare.

Fler synpunkter finns framförda i öppet brev till Grundlagsutredningen (pdf).

Med vänlig hälsning
MEDBORGARRÄTTSRÖRELSEN

Grundlag eller civilrätt – vilken ger bäst rättsskydd?

Missa inte Medborgarrättsrörelsens seminarium i morgon tisdag kl 18-19 på Clarion Hotell, Ringvägen 98, Stockholm (Skanstull).

Då håller MÅRTEN SCHULTZ föredrag på temat: Finns rättigheterna att hämta i grundlagen eller i civilrätten?

Schultz är docent i civilrätt vid Stockholms universitet och driver Sveriges största juridikblogg.

Han kommer att ta tillfället i akt att lägga ut texten om sin käpphäst: att rättighetsförespråkarna har mer att hämta i civilrätten än i Regeringsformens paragrafer.

Nyligen skrev Schultz i tidskriften Legally Yours om vikten av att jurister deltar mer i samhällsdebatten. 

Efter seminariet börjar Medborgarrättsrörelsens ordinarie stämma.

Välkomna!

(Se mer här.)

Uppenbarhetsrekvisitet avskaffas

När Medborgarrättsrörelsen i öppet brev till Grundlagsutredningen riktade 18 krav på stärkt medborgarmakt löd krav nr 4: Stärkt normprövning genom slopat uppenbarhetskrav.

Också här kan vi glädjas åt att Grundlagsutredningen är enig med MRR.

Redan i sammanfattningen (s 29) skriver utredningen i sitt slutbetänkande:

Vi har kommit fram till att detta s.k. uppenbarhetskrav bör avskaffas. Det bör i lagtexten i stället införas en erinran om att vid lagprövning ska grundsatserna om folksuveränitet och lagbundenhet, med dess princip om normhierarki, särskilt beaktas.

En förklaring till förslaget att avskaffa denna inskränkning i domstolarnas rätt finns i EU-medlemskapet:

Inkorporeringen 1995 av Europakonventionen i svensk rätt har inneburit att området för normprövning vidgats … Sveriges anslutning till EU och den med anslutningen sammanhängande bundenheten av EG-rätten har inneburit att en del av [grundlagens bestämmelser inte längre är giltiga] och därmed inte heller det s.k. uppenbarhetskravet.

Därmed förstärks lagprövningsrätten, alltså möjligheten för medborgare att i domstol få lagar och regler upphävda — om de strider mot medborgarliga fri- och rättigheter.

Rättighetskatalogen förstärks

Här i bloggen går vi igenom hur väl Grundlagsutredningens slutbetänkande stämmer överens med det öppna brev som Medborgarrättsrörelsen ställt till utredningen under dess arbete. I brevet fanns 18 punkter. Nr 3 handlade om rättighetskatalogen som MRR anser är för svag.

Vi tog särskilt upp rätten för medborgare att få sin sak prövad i rimlig tid: “Rätten till domstolsprocess, medborgarnens möjlighet att framlägga sin sak i domstol, samt statens och myndigheternas omedelbara efterlevnad av domstolsutslag måste stärkas.”

Utredningen föreslår också krav på att rättegångar “ska vara rättvisa” och “ske inom skälig tid” skrivs in i svensk grundlag. Dessa krav finns i Europakonventionen, och är ett av de vanligaste skälen till att Sverige blivit fällt: våra domstolsprocesser drar ut på tiden så att rättvisa inte skipas.

Därmed går alltså Grundlagsutredningen på MRR:s linje och stärker medborgarnas möjligheter att få rätt.

Det är mycket glädjande.

Universitet åter fällt för diskriminering

Idag kom domen från Uppsala tingsrätt i fallet där Sveriges lantbruksuniversitet använt positiv särbehandling för att uppnå jämnare könsfördelning av studerande i veterinärsutbildningen.

Tingsrätten fäller universitetet för olaga diskriminering.

Det är Centrum för rättvisa som drivit processen å de diskriminerade kvinnornas vägnar och skriver på sin hemsida, SLU fälls för olaglig könsdiskriminering – miljonskadestånd till 44 drabbade kvinnor:

– Det är en upprättelse för de kvinnor som har drivit fallet och en viktig framgång för principen om att alla ska behandlas lika. Nu står det klart att det inte är tillåtet att diskriminera hur som helst bara för att uppnå en viss könsfördelning, säger Gunnar Strömmer vid Centrum för rättvisa som är kvinnornas ombud tillsammans med Clarence Crafoord.

Det är inte första gången ett universitet fälls för olaga diskriminering. Det borde vara dags att också universitetsvärlden följer lagarna.

Se mer hos Ekot Sveriges lantbruksuniversitet diskriminerade i antagningen och här.

(Andra intressanta bloggar om politik, kvotering, diskriminering, feminism, jämställdhet, domstol, utbildning, SLU, genus)

Finns rättigheterna att hämta i grundlagen eller i civilrätten?

Inbjudan till seminarium:
Finns rättigheterna att hämta i grundlagen eller i civilrätten?

Medverkande:
MÅRTEN SCHULTZ
Docent i civilrätt vid Stockholms universitet, driver också Sveriges största juridikblogg.

Han kommer att ta tillfället i akt att lägga ut texten om sin käpphäst: att rättighetsförespråkarna har mer att hämta i civilrätten än i Regeringsformens paragrafer.

Nyligen skrev Schultz i tidskriften Legally Yours om vikten av att jurister deltar mer i samhällsdebatten. Och han finns med på omslaget.

Seminariet äger rum tisdagen den 21 april, kl 18.00.

Plats: Clarion Hotell, Ringvägen 98, Stockholm (Skanstull)

Efter seminariet startar Medborgarrättsrörelsens ordinarie stämma.

Välkomna!

PS: Ingen föranmälan.