Fördelen med att en minoritet av riksdagens ledamöter kan bordlägga lagförslag som inskränker den personliga integriteten visade sig idag. Förra regeringens buggningslag stoppades i mars 2006 av c, kd, v och mp trots att de bara utgör en minoritet i riksdagen. Det beror på att minoritetsbordläggning infördes i grundlagen (RF 2:12) år 1979, bland annat tack vare Medborgarrättsrörelsen och dess förste ordförande Gustaf Petrén.
1/6 av ledamöterna kan tvinga fram ett års bordläggning av lagförslag.
Det nya lagförslaget om buggning som idag röstades igenom i riksdagen har förstärkt rättssäkerheten på flera punkter.
Viktigast är att en Säkerhets- och integritetsskyddsnämnd ska inrättas, och som skall ha obegränsad insyn i den verksamhets diarier, register och arkiv som den granskar eller inspekterar.
Det betyder att en statlig instans – den nya nämnden – kontrollerar andra instanser – polis och åklagare - och deras sätt att tillämpa känsliga ingrepp i medborgarnas personliga integritet.
Maktdelning kallas den princip där man fördelar statens makt på olika myndigheter som balanserar och kontrollerar varandra. Därmed kan missbruk – som alltid kan förekomma där makt finns – förhindras och avslöjas. Staten blir inte EN maktaktör, utan uppdelas i flera aktörer som håller varandra i schack.
Den nya integritetsnämnden ska alltså inte bestå av poliser och åklagare, utan av politiker som ledamöter och dess ordförande och vice ordförande ska vara ordinarie domare eller ha motsvarande juridisk erfarenhet.
På detta sätt stärks medborgarnas rätt på två sätt: 1) statsmakten förses med kontrollerande motvikter i känsligt arbete som buggning, samtidigt som 2) detta arbete kan utföras för att stävja grov brottslighet och andra hot mot allmänheten vilka också innebär allvarliga integritetskränkningar.
