Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for juli, 2007

Dagens ledare i Smålandsposten – Rätten att äga stärks – påpekar:

Senaste åren kan en rad lokala exempel ges som visar att äganderätten i Sverige 2007 inte är så stark som många tror: Kronobergska markägare chockades när de upptäckte att gruvbolag tämligen fritt kunde söka mineraler på deras mark. Lagen var egentligen anpassad efter norrländska förhållanden där staten eller stora skogsbolag kontrollerar marken. I Kronoberg kolliderar istället enskilda markägarens intressen med större gruvbolags. Samtidigt oroas markägare runt om i länet över den planerade kraftledningen Sydlänken. Lägg därtill att stora arealer idag förs över från privata skogsägare till staten i samband med naturreservatsbildningar /…/

I grunden måste saken ses utifrån en svensk tradition där den enskildes äganderätt varit starkt begränsad. 1970-talets grundlagfäder ryckte på axlarna åt principen. Först med anpassningen till europarätten stärktes äganderätten i svensk lagstiftning. Det är ”allmänna” intressen haft företräde om det uppstått konflikt. Genom olika regler har också ersättningarna vid tvångsinlösen hållits nere /…/

Justitieminister Beatrice Ask (m) har gett utredningen en rad nya direktiv, med en starkare äganderätt som gemensam nämnare. Det gör att Utredningen om expropriationsersättning faktiskt kan bli en vattendelare, ett dokument som leder till en starkare svensk äganderätt, inte bara i teorin utan också i praktiken.

Vi får hoppas att tidningen har rätt. Äganderätten måste stärkas – i grundlagen och övrig lag.

Annonser

Read Full Post »

I Svenska Dagbladet har Amelie Tarschys Ingre (fp) en läsvärd Brännpunktsartikel: 30 länder i Europa har författningsdomstol. Hon konstaterar att många europeiska länder har infört författningsdomstol med uppgiften att bedöma om lag strider mot grundlag. Men Sverige saknar detta:

Varför har nästan alla de nya demokratierna följt detta spår? Ja, knappast för att sätta folkstyret ur spel och ge all makt åt juristerna. Syftet är i stället att ge auktoritet och styrka åt de demokratiska spelreglerna.

I Sverige krävs det två riksdagar för att ändra grundlagen, med val emellan. Är det då rimligt att en tredje riksdag fritt ska kunna tolka grundlagens innebörd?

En viktig fråga för grundlagsutredningen att fundera över – och föreslå införandet av en författningsdomstol också i Sverige

Read Full Post »

Sture Åström, styrelseledamot i Medborgarrättsrörelsen, har idag en debattartikel införd i tidningen Dagens Arbete, Medborgarna ska skyddas. Där skriver han bland annat:

I en modern stat ska ”Rätt” baseras på ”Lag”, inte på ”Makt”. En grundlag eller konstitution behövs då som underlag och riktmärke för alla andra lagar.

Grundlagen ska sätta tydliga gränser för ”Makten”, eftersom medborgarna har överlämnat maktmedlen till staten. Missbruk kan förekomma överallt i samhället, och det är statens uppgift att med sin makt förhindra sådant medborgarna emellan. Men när missbruk kan ske med statens makt som medel, kan det bli gränslöst. Det är vad en konstitution/grundlag främst skall förhindra.

Grundlagen ska skydda medborgarna från staten, inte tvärtom.

Read Full Post »

Här i bloggen kommer efterhand korta citat av Gustaf Petrén att läggas ut, där han slagfärdigt sammanfattar viktiga budskap från Medborgarrättsrörelsen. Här kommer det första:

En normalt godtagbar författning är så uppbyggd att olika demokratiska element är avvägda gentemot varandra till förhindrande av att all makt på ett frihetshotande sätt samlas hos ett organ. I Sverige har folkviljan tillåtits bli kanaliserad endast på ett sätt, nämligen till riksdagen. Denna har, i kraft av sitt folkliga mandat, tillerkänts all makt och kan okontrollerat besluta i stort sett vad som helst, utan möjlighet till något slag av kontroll eller rättslig prövning av dess beslut.

Ur medlemstidningens ledare, nr 3 / 1985 (tidningen hette då Medborgarrättsrörelsen)

Read Full Post »

Nu finns också en intressant minnesartikel om Gustaf Petréns tid som förste kanslichef för svenska delegationen i Nordiska rådet, skriven av förre kabinettsekreteraren Leif Leifland i Nordisk Tidskrift 1991, upplagd på hemsidan:
Hågkomster från en trettioårig vänskap.

Det fanns de som hävdade att Gustaf Petrén brukade säga Le Conseil Nordique, c’est moi. [Nordiska rådet, det är jag]. Det skulle nu aldrig ha fallit honom in att säga, men nog låg det en liten kärna av sanning i det …
Hans entusiasm, energi, uppslagsrikedom och uthållighet var egenskaper som var nödvändiga för att rådet så snabbt som skedde skulle bli den centrala instansen för nordiskt samarbete. Och det var nog också i mycket Petréns förtjänst att rådets kanslier aldrig svällde ut till de mastodontsekretariat som utmärker nästan alla andra internationella organisationer.

Read Full Post »