Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for oktober, 2007

I Sundsvalls Tidning publicerar idag styrelseledamöterna Dick Erixon och Sture Åström debattartikeln Dagens grundlag blir majoritetens diktatur, där vi bl a skriver:

I en demokrati ska ”Rätt” baseras på ”Lag”, inte på ”Makt”. Grundlagen ska sätta gränser för ”Makten”, eftersom staten har de yttersta maktmedlen. Maktmissbruk kan förekomma överallt, och staten skall förhindra sådant medborgarna emellan. När missbruk sker med statens makt, kan det bli gränslöst. Grundlagen skall alltså skydda medborgarna från staten, inte tvärtom.

Dagens grundlag tillåter ”majoritetens diktatur”. Det anstår inte en god demokrati. Låt oss nu aktivt bevaka medborgarintressena i öppen debatt. Ett första krav bör vara inrättandet av en författningsdomstol, som gör precisa tolkningar av grundlagens mening.

Read Full Post »

Grundlagsutredningens förre ordförande Lars Engqvist (s) talar om författningspolitiskt haveri i debattartikeln Grundlagsutredningen bör ompröva sin existens:

Svårgenomtränglig maktkonstellation forcerar fram ett författningspolitiskt haveri. Grundlagsutredningen måste nu fundera över sitt existensberättigande. Den har sidsteppats av Ansvarskommittén som avser att redan före valet 2010 genomföra den största förändringen av det svenska politiska systemet sedan regeringsformen 1974. Och en svårgenomtränglig maktkonstellation i regeringskansliet och kommunernas intresseorganisation SKL försöker med alla medel driva fram detta systemskifte. Därmed struntar man i både Grundlagsutredningen och medborgarna och omöjliggör en ordentlig och seriös prövning av den svenska regeringsformen. Detta är inget mindre än ett författningspolitiskt haveri.

Visst är det märkligt att dessa två statliga utredningar löpt parallellt, men det beror ju på att den regering Lars Engqvist själv tillhörde tillsatte dem så att de jobbat parallellt…

Men samtidigt är det ju så att den lokala nivån – kommuner och regioner – i en konstitutionell diskussion i första hand bör handla om det kommunala självstyrelsens uttolkning – oavsett hur många kommuner, landsting eller regioner råkar bli till antalet. Vad som än händer med ansvarskommitténs förslag, måste maktbalansen mellan riksnivå och lokal nivå tydliggöras juridiskt i grundlagen. Och det ligger på grundlagsutredningen.

I en konstitutionell och juridisk-filosofisk diskussion är det innehållet i och innebörden av det kommunala självstyret som är intressant. Inte kvantiteten och geografiska gränsdragningen, det som ansvarskommittén fokuserat på. 

Read Full Post »

Debattartikel om att medborgarnas makt måste stärkas i grundlagen, skriven av styrelseledamöterna Dick Erixon och Sture Åström, har nu publicerats i Barometern, i Hudiksvalls Tidning, i Gotlands Allehanda, i Västervikstidningen, i Söderhamns Kuriren, i Östersunds Posten,  i Eskilstuna-Kuriren och i Borås Tidning (dock ej online).

Med tanke på att grundlagsutredningen nu går in i ett intensivskede är det viktigt att vi höjer temperaturen i debatten. De frihetliga inslag som försvann 1974 måste vi få tillbaka.

Read Full Post »

Joakim Nergelius är professor i rättsvetenskap och är känd som en god föredragshållare. Han disputerade med avhandlingen Konstitutionellt rättighetsskydd – Svensk rätt i ett komparativt perspektiv. I sin forskning har Nergelius sysslat med maktdelning, demokratibegreppet och konstitutionell rätt, samt författat läromedel i statsrätt.

Vi är glada att kunna meddela att Joakim Nergelius kommer att vara en av inledarna vid Petrén-seminariet onsdagen den 5 december kl 18-20, på Biblioteksgatan 29 i Stockholm. (fri entré)

Read Full Post »

Lagrådet kritiserar regeringens lagförslag som ska sekretessbelägga säkerhetskopiorna av regeringskansliets datatrafik från 26 december 2004 och dagarna därefter, det rapporterar ekoredaktionen i Lagrådet underkänner sekretess av tsunamiband. Man ser allvarligt på att en nu tillfällig regel permanentas och att sekretesstiden blir 70 år. Det strider mot tryckfrihetsförordningen i grundlagen, enligt juristerna, eftersom allt på banden skulle sekretessbeläggas.

Lagrådets kritik är befogad. Det finns inga skäl att tillgripa så hårda regler. Det kan spä på konspirationsteorier och utökar hemlighetsmakeriet om en av Sveriges värsta katastrofer där nära 550 medborgare dog inom loppet av någon timme.

Read Full Post »


Både som centerungdomarnas ordförande och nu som riksdagsman har Fredrick Federley utmärkt sig för att ta ut svängarna i debatten och vara en frisk fläkt. Federley förde en öppen diskussion i våras när partipiskan ven och hindrade riksdagsledamöter från att i samband med den nya buggningslagen (FRA) rösta för den bordläggning i ett år som en minoritet (1/6) enligt grundlagen kan tvinga fram i riksdagen när det gäller förslag som inkräktar på personers fri- och rättigheter (2 kap, 12 § RF). Ett av få minoritetsskydd i svensk rätt.

Fredrick Federley kommer att vara en av föredragshållarna under Petrén-seminariet onsdagen den 5 december kl 18-20 i Gällöfsta konferenslokaler, Biblioteksgatan 29 (nära Kungl Bibl) i Stockholm.

Det kommer att bli intressant att höra honom på årets tema ”Vem äger medborgaren?”

Seminariet hålls på Gustaf Petréns födelsedag, han skulle i år ha fyllt 90 år. Denna aktivitet är ett sätt att hedra honom och hans insatser för medborgarrätt.

Read Full Post »

Två ledamöter i Medborgarrättsrörelsens styrelse, Dick Erixon och Sture Åström, har skrivit en debattartikel som hittills publicerats i Nya Wermlands-Tidningen, Grundlagsdebatten angår oss alla, i Motala tidning, I en demokrati ska rätt baseras på lag, inte på makt, och i  Folkbladet: Grundlagen angår oss alla.

Read Full Post »

Det har blivit en del debatt om grundlagarna i medierna. Det är glädjande. I dag kritiserar huvudledaren i Dagens Nyheter, Bedräglig enkelhet, de förändringar som Justitiekanslern Göran Lambertz fört fram i debattartikeln, Nödvändigt att skrota tryckfrihetsförordningen. I ledaren heter det:

Det låter så enkelt och rationellt att grundlagen ska vara oberoende av tekniken … Men i praktiken vore denna lösning inte alls enkel. För om det inte är tekniken som avgör om ett budskap har grundlagsskydd, vad är det då?

Tryck- och yttrandefrihetsberedningen skissade i sitt betänkande på en möjlig ny formulering av lagens innebörd: ”Grundlagen omfattar alla yttranden som är riktade till allmänheten och är av betydelse för ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande.”Faran med en reglering av sådant slag är, menade utredningen, att den ”öppnar för avsevärt godtycke vid bedömningen av om grundlagsskydd föreligger”. Har yttrandet verkligen betydelse för det fria meningsutbytet? Bidrar det till upplysning? Eller är det konstnärligt?

En viktig fördel med kopplingen till tekniken är med andra ord att man slipper ett annat, för tryckfriheten farligare beroende: beroendet av subjektiva och tänjbara bedömningar av innehållet i yttrandet.

Medan kontroversiella yttranden i dag har grundlagsskydd när de framförs i tryckt form skulle de med en teknikoberoende grundlag kunna anses vara av sådan art att de inte åtnjöt något grundlagsskydd.
Enkelheten i idén om en teknikoberoende grundlag är därför bedräglig.

 Ja, att urholka grundlagsskyddet för tryckta medier, därför att man vill införliva nya medier framstår inte som den bästa lösningen. Det tyckte ju utredaren själv, justitierådet Göran Regner, vilket påpekats här i bloggen.

JK får också kritik för sin önskan om ändringar från annat håll: statsvetaren Sverker Gustavsson har kritisk replik i Dagens Nyheter, Fel tänkt, Lambertz:

Så länge brännbara frågor inte ställs på sin juridiska spets är det ingen som säkert vet, om det är svensk grundlag eller EU:s grundläggande principer som vi har att rätta oss efter. En grundläggande precision saknas på en lång rad områden. Vad yttrandefrihet och meddelarfrihet skall anses betyda på svensk botten är ett av dessa … 

Då är det bättre att försöka upprätthålla de grundlagar vi har och i praxis tolka dessa till förmån för vår egen syn på saken.

Att aktivt förändra grundlagarna på sätt som strider med unionen kan innebära att ”unionen i förödmjukande former” underkänner svenska förändringar.

Ja, denna aspekt försvårar ytterligare möjligheterna att ändra gällande yttrandefrihetsgrundlagar. Och när man inte vet om en förändring innebär en förbättring kan det vara bättre att vänta. 

Read Full Post »