Seminarium: Vem äger medborgaren?

Medborgarrättsrörelsen håller seminarium till minne av Gustaf Petrén som skulle ha fyllt 90 år onsdagen den 5 december 2007. Temat är de krav på utvidgade fri- och rättigheter som medborgarna bör kunna ställa på nu arbetande grundlagsutredning.

Tid: Onsdagen den 5 december kl. 18.00 (Ingen avgift, ingen föranmälan)
Plats: Gällöfsta City, Biblioteksgatan 29, Stockholm (nära Kungl biblioteket)

PROGRAM

18.00
Välkommen! Staffan Åkerlund, styrelseledamot i MRR, hälsar välkommen.

18.05
Demokrati med eller utan maktdelning? Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap, funderar om demokratins grundläggande förutsättningar.

18.20
Intressekonflikt mellan politiker och medborgare? Henrik Oscarsson, fil. dr och docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, redovisar undersökningar av åsikter i grundlagsfrågor bland politiker och medborgare.

18.35
En politikers självrannsakan. Frederik Federley, riksdagsledamot (c) och flitig debattör, funderar över avståndet mellan politiker och medborgare.

18.50  Kaffe

19.05
Dick Erixon, MRR:s ordförande, presenterar ”Öppet brev till grundlagsutredningen”

19.15
Paneldiskussion med talarna och:
Jesper Ekroth, jur.dr och universitetslektor, Örebro,
Karin Åhman, jur.dr och universitetslektor i Uppsala
Dick Erixon, moderator

19.45 Fri diskussion

20.15 Avslutning

Read Full Post »

Petrén-seminariet: Henrik Oscarsson klar

Statsvetaren Henrik Oscarsson vid Göteborgs universitet är klar som föredragshållare under Petrén-seminariet den 5 december. Han kommer att ta upp vilka intressekonflikt som kan finnas mellan politiker och medborgare i vårt demokratiska system. I somras redovisade han en forskarrapport med rubriken Medborgarna och riksdagsledamöterna tycker om demokratins spelregler.

Där granskar han kritiskt partiernas tidigare arbete med grundlagsfrågorna:

[D]et är inte självklart att summan av partiintressen leder till allmänintresse i grundlagsfrågor … Statsvetenskapliga analyser av svensk författningspolitik och redogörelser från inblandade aktörer i memoarer och dagboksanteckningar har ofta karaktäriserat det politiska spelet om spelreglerna som mycket pragmatisk och styrt av kortsiktig närsynthet …

Men om det visar sig existera stora åsiktsskillnader mellan medborgarna och deras representanter är det ett större problem att spelarna är med och skriver sina egna spelregler utan ett direkt engagemang från folket.

Från Medborgarrättsrörelsen har ofta framförts kritik mot partierna och partiföreträdarna, att de mer är allierade med statsapparaten än företrädare för folket – de väljare som de är satta att representera.

Oscarsson ger sin syn på dessa viktiga demokratifrågor.

Sedan tidigare är riksdagsman Fredrick Federley och professor Joakim Nergelius klara, båda goda talare.

Seminariet äger rum 5 december kl 18 på Gällöfsta City, på Biblioteksgatan 29 (nära Kungl bibl) i Stockholm. (Kostnadsfritt)

Välkomna!

Read Full Post »

Buggning, men också ökad maktdelning

Fördelen med att en minoritet av riksdagens ledamöter kan bordlägga lagförslag som inskränker den personliga integriteten visade sig idag. Förra regeringens buggningslag stoppades i mars 2006 av c, kd, v och mp trots att de bara utgör en minoritet i riksdagen. Det beror på att minoritetsbordläggning infördes i grundlagen (RF 2:12) år 1979, bland annat tack vare Medborgarrättsrörelsen och dess förste ordförande Gustaf Petrén.

1/6 av ledamöterna kan tvinga fram ett års bordläggning av lagförslag.

Det nya lagförslaget om buggning som idag röstades igenom i riksdagen har förstärkt rättssäkerheten på flera punkter.

Viktigast är att en Säkerhets- och integritetsskyddsnämnd ska inrättas, och som skall ha obegränsad insyn i den verksamhets diarier, register och arkiv som den granskar eller inspekterar.

Det betyder att en statlig instans – den nya nämnden – kontrollerar andra instanser – polis och åklagare – och deras sätt att tillämpa känsliga ingrepp i medborgarnas personliga integritet.

Maktdelning kallas den princip där man fördelar statens makt på olika myndigheter som balanserar och kontrollerar varandra. Därmed kan missbruk – som alltid kan förekomma där makt finns – förhindras och avslöjas. Staten blir inte EN maktaktör, utan uppdelas i flera aktörer som håller varandra i schack.

Den nya integritetsnämnden ska alltså inte bestå av poliser och åklagare, utan av politiker som ledamöter och dess ordförande och vice ordförande ska vara ordinarie domare eller ha motsvarande juridisk erfarenhet.

På detta sätt stärks medborgarnas rätt på två sätt: 1) statsmakten förses med kontrollerande motvikter i känsligt arbete som buggning, samtidigt som 2) detta arbete kan utföras för att stävja grov brottslighet och andra hot mot allmänheten vilka också innebär allvarliga integritetskränkningar.

Read Full Post »

Söliga domstolar bör resultera i skadestånd

I en intressant debattartikel – Regeringsrätten kränker enskilda i i vartannat mål – lyfter Centrum för rättvisa fram en viktig brist i svenskt rättsväsende: den långsamma handläggningen. Det gör att förtroendet för rättsstaten kraftigt undergrävs bland medborgarna. Därför är det riktigt att Centrum för rättvisa nu börjar kräva skadestånd för några av de tusentals enskilda och småföretag som väntat mer än nio månader på prövningsbeslut, vilket är maxtiden.

Det är inte bara lagens bokstav, de rättigheter som formuleras i lagtexterna, som är intressanta. Helt centralt är ju att lagarna efterlevs i praktiken. Här lever inte ens domstolar själva upp till lagarna.

Här måste förändring komma till stånd. Centrum för rättvisa gör en viktig insats för svensk rättssäkerhet.

Read Full Post »

Mord och orättvisa domar

På kultursidan i Sundsvalls Tidning har Medborgarrättsrörelsens vice ordförande Mats Lönnerblad under rubriken Mord och orättvisa domar recenserat ny deckare av Grisham och ser likheter med den kontroversiella domen mot läkarna i fallet med Catrine da Costa. Ingressen lyder:

Ibland är rättvisan blind. Det framgår av John Grishams senaste och mest spännande bok: Den oskyldige mannen (Albert Bonniers förlag). Boken bygger på faktiska händelser där två män döms för mord och våldtäkt, i en rättegång där alla bevis lyser med sin frånvaro. Mats Lönnerblad har läst den och drar paralleller till ett svenskt rättsfall – mordet på Catrine da Costa.

Read Full Post »

Partierna har blivit ett med staten

I Upsala Nya Tidning har en annan debattartikel publicerats, Sverige bör stärka sin grundlag:

Det är dags att kräva en stärkt grundlag som skyddar våra rättigheter oberoende av tillfälliga ­majoriteter, skriver Dick Erixon och Sture Åström …

De politiska partierna har, tyvärr, blivit ett med statsmakten och myndigheterna. De försvarar inte alltid medborgarnas egendom och deras anspråk på frihet. Det är nu upp till oss medborgare att agera och inför den sittande grundlagsutredningen framföra krav på en stärkt grundlag som skyddar våra rättigheter oberoende av tillfälliga majoriteter.

Medborgarrättsrörelsen ser som sin uppgift att företräda medborgarna, så länge inte de politiska partierna gör det. Vi hoppas att grundlagsutredningen ska stärka medborgarnas ställning, men några garantier finns inte – och 1974 års regeringsform förskräcker när det gäller partiernas ovilja att stärka medborgarna mot staten.

Read Full Post »

Stärk minoriteterna i ny grundlag

I Helsingborgs Dagblad publicerar idag Medborgarrättsrörelsen en debattartikel där vi hävdar, Grundlagsdebatten angår oss alla:

Man kan säga att en demokratis ”kvalitet” visas av det sätt, på vilket den skyddar sina minoriteter. Den minsta minoriteten är den enskilde medborgaren. Dagens grundlag tillåter ”majoritetens diktatur”. Det anstår inte en god demokrati. Låt oss nu höja den svenska demokratins kvalitet genom att aktivt bevaka medborgarintressena i öppen och livlig debatt.

Ett första krav bör vara inrättandet av en författningsdomstol, som gör precisa tolkningar av grundlagens mening och innehåll oberoende av tillfälliga politiska vindar. En sådan finns i flertalet demokratiska länder. Sverige bör inte vara sämre.

Det är grundlagen som är det yttersta skyddet för den lille människan mot de mäktiga. Grundlagen står som garant för friheten. Därför behöver debatten inför grundlagsutredningens slutbetänkande stärkas.

Read Full Post »