Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for november, 2007

Medborgarrättsrörelsen håller seminarium till minne av Gustaf Petrén som skulle ha fyllt 90 år onsdagen den 5 december 2007. Temat är de krav på utvidgade fri- och rättigheter som medborgarna bör kunna ställa på nu arbetande grundlagsutredning.

Tid: Onsdagen den 5 december kl. 18.00 (Ingen avgift, ingen föranmälan)
Plats: Gällöfsta City, Biblioteksgatan 29, Stockholm (nära Kungl biblioteket)

PROGRAM

18.00
Välkommen! Staffan Åkerlund, styrelseledamot i MRR, hälsar välkommen.

18.05
Demokrati med eller utan maktdelning? Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap, funderar om demokratins grundläggande förutsättningar.

18.20
Intressekonflikt mellan politiker och medborgare? Henrik Oscarsson, fil. dr och docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, redovisar undersökningar av åsikter i grundlagsfrågor bland politiker och medborgare.

18.35
En politikers självrannsakan. Frederik Federley, riksdagsledamot (c) och flitig debattör, funderar över avståndet mellan politiker och medborgare.

18.50  Kaffe

19.05
Dick Erixon, MRR:s ordförande, presenterar ”Öppet brev till grundlagsutredningen”

19.15
Paneldiskussion med talarna och:
Jesper Ekroth, jur.dr och universitetslektor, Örebro,
Karin Åhman, jur.dr och universitetslektor i Uppsala
Dick Erixon, moderator

19.45 Fri diskussion

20.15 Avslutning

Read Full Post »

Statsvetaren Henrik Oscarsson vid Göteborgs universitet är klar som föredragshållare under Petrén-seminariet den 5 december. Han kommer att ta upp vilka intressekonflikt som kan finnas mellan politiker och medborgare i vårt demokratiska system. I somras redovisade han en forskarrapport med rubriken Medborgarna och riksdagsledamöterna tycker om demokratins spelregler.

Där granskar han kritiskt partiernas tidigare arbete med grundlagsfrågorna:

[D]et är inte självklart att summan av partiintressen leder till allmänintresse i grundlagsfrågor … Statsvetenskapliga analyser av svensk författningspolitik och redogörelser från inblandade aktörer i memoarer och dagboksanteckningar har ofta karaktäriserat det politiska spelet om spelreglerna som mycket pragmatisk och styrt av kortsiktig närsynthet …

Men om det visar sig existera stora åsiktsskillnader mellan medborgarna och deras representanter är det ett större problem att spelarna är med och skriver sina egna spelregler utan ett direkt engagemang från folket.

Från Medborgarrättsrörelsen har ofta framförts kritik mot partierna och partiföreträdarna, att de mer är allierade med statsapparaten än företrädare för folket – de väljare som de är satta att representera.

Oscarsson ger sin syn på dessa viktiga demokratifrågor.

Sedan tidigare är riksdagsman Fredrick Federley och professor Joakim Nergelius klara, båda goda talare.

Seminariet äger rum 5 december kl 18 på Gällöfsta City, på Biblioteksgatan 29 (nära Kungl bibl) i Stockholm. (Kostnadsfritt)

Välkomna!

Read Full Post »

Fördelen med att en minoritet av riksdagens ledamöter kan bordlägga lagförslag som inskränker den personliga integriteten visade sig idag. Förra regeringens buggningslag stoppades i mars 2006 av c, kd, v och mp trots att de bara utgör en minoritet i riksdagen. Det beror på att minoritetsbordläggning infördes i grundlagen (RF 2:12) år 1979, bland annat tack vare Medborgarrättsrörelsen och dess förste ordförande Gustaf Petrén.

1/6 av ledamöterna kan tvinga fram ett års bordläggning av lagförslag.

Det nya lagförslaget om buggning som idag röstades igenom i riksdagen har förstärkt rättssäkerheten på flera punkter.

Viktigast är att en Säkerhets- och integritetsskyddsnämnd ska inrättas, och som skall ha obegränsad insyn i den verksamhets diarier, register och arkiv som den granskar eller inspekterar.

Det betyder att en statlig instans – den nya nämnden – kontrollerar andra instanser – polis och åklagare – och deras sätt att tillämpa känsliga ingrepp i medborgarnas personliga integritet.

Maktdelning kallas den princip där man fördelar statens makt på olika myndigheter som balanserar och kontrollerar varandra. Därmed kan missbruk – som alltid kan förekomma där makt finns – förhindras och avslöjas. Staten blir inte EN maktaktör, utan uppdelas i flera aktörer som håller varandra i schack.

Den nya integritetsnämnden ska alltså inte bestå av poliser och åklagare, utan av politiker som ledamöter och dess ordförande och vice ordförande ska vara ordinarie domare eller ha motsvarande juridisk erfarenhet.

På detta sätt stärks medborgarnas rätt på två sätt: 1) statsmakten förses med kontrollerande motvikter i känsligt arbete som buggning, samtidigt som 2) detta arbete kan utföras för att stävja grov brottslighet och andra hot mot allmänheten vilka också innebär allvarliga integritetskränkningar.

Read Full Post »

I en intressant debattartikel – Regeringsrätten kränker enskilda i i vartannat mål – lyfter Centrum för rättvisa fram en viktig brist i svenskt rättsväsende: den långsamma handläggningen. Det gör att förtroendet för rättsstaten kraftigt undergrävs bland medborgarna. Därför är det riktigt att Centrum för rättvisa nu börjar kräva skadestånd för några av de tusentals enskilda och småföretag som väntat mer än nio månader på prövningsbeslut, vilket är maxtiden.

Det är inte bara lagens bokstav, de rättigheter som formuleras i lagtexterna, som är intressanta. Helt centralt är ju att lagarna efterlevs i praktiken. Här lever inte ens domstolar själva upp till lagarna.

Här måste förändring komma till stånd. Centrum för rättvisa gör en viktig insats för svensk rättssäkerhet.

Read Full Post »

Mord och orättvisa domar

På kultursidan i Sundsvalls Tidning har Medborgarrättsrörelsens vice ordförande Mats Lönnerblad under rubriken Mord och orättvisa domar recenserat ny deckare av Grisham och ser likheter med den kontroversiella domen mot läkarna i fallet med Catrine da Costa. Ingressen lyder:

Ibland är rättvisan blind. Det framgår av John Grishams senaste och mest spännande bok: Den oskyldige mannen (Albert Bonniers förlag). Boken bygger på faktiska händelser där två män döms för mord och våldtäkt, i en rättegång där alla bevis lyser med sin frånvaro. Mats Lönnerblad har läst den och drar paralleller till ett svenskt rättsfall – mordet på Catrine da Costa.

Read Full Post »

I Upsala Nya Tidning har en annan debattartikel publicerats, Sverige bör stärka sin grundlag:

Det är dags att kräva en stärkt grundlag som skyddar våra rättigheter oberoende av tillfälliga ­majoriteter, skriver Dick Erixon och Sture Åström …

De politiska partierna har, tyvärr, blivit ett med statsmakten och myndigheterna. De försvarar inte alltid medborgarnas egendom och deras anspråk på frihet. Det är nu upp till oss medborgare att agera och inför den sittande grundlagsutredningen framföra krav på en stärkt grundlag som skyddar våra rättigheter oberoende av tillfälliga majoriteter.

Medborgarrättsrörelsen ser som sin uppgift att företräda medborgarna, så länge inte de politiska partierna gör det. Vi hoppas att grundlagsutredningen ska stärka medborgarnas ställning, men några garantier finns inte – och 1974 års regeringsform förskräcker när det gäller partiernas ovilja att stärka medborgarna mot staten.

Read Full Post »

I Helsingborgs Dagblad publicerar idag Medborgarrättsrörelsen en debattartikel där vi hävdar, Grundlagsdebatten angår oss alla:

Man kan säga att en demokratis ”kvalitet” visas av det sätt, på vilket den skyddar sina minoriteter. Den minsta minoriteten är den enskilde medborgaren. Dagens grundlag tillåter ”majoritetens diktatur”. Det anstår inte en god demokrati. Låt oss nu höja den svenska demokratins kvalitet genom att aktivt bevaka medborgarintressena i öppen och livlig debatt.

Ett första krav bör vara inrättandet av en författningsdomstol, som gör precisa tolkningar av grundlagens mening och innehåll oberoende av tillfälliga politiska vindar. En sådan finns i flertalet demokratiska länder. Sverige bör inte vara sämre.

Det är grundlagen som är det yttersta skyddet för den lille människan mot de mäktiga. Grundlagen står som garant för friheten. Därför behöver debatten inför grundlagsutredningens slutbetänkande stärkas.

Read Full Post »

I dag har Högsta domstolen avkunnat två domar som gäller yttrandefriheten. I båda fallen frias de tilltalade, men HD-domarna har inte varit eniga utan fattat beslut med röstsiffrorna 3-2. Personligen anser jag HDs majoritet har gjort riktiga avvägningar. Inskränkningar i yttrandefriheten måste begränas till att omfatta hot eller hatpropaganda som stora grupper inte kan värja sig emot, vilket också är innebörden av Högsta domstolens domar. Det räcker inte att uttalandena är stötande och kränkande.

Låt oss titta på åtalen och domsluten:

1.
Underlåtelse att ta bort mot homosexuella missaktande kommentar på kristen hemsida, 2007-11-07 (B 2673-06)

I detta fall yrkade riksåklagaren att en person ansvarig för en kristen hemsida skulle fällas för ”medhjälp till hets mot folkgrupp” därför att den tilltalade inte tagit bort en kommentar från en annan person (K-G) som hävdade att de ”män som inte kan avstå från homosexuellt umgänge bör straffas med döden genom att hängas på pålar på stadens torg”.

Eftersom underlåtenhet att ta bort kommentaren ligger i tiden efter det att K-Gs gärning fullbordats har underlåtenheten alltså inte påverkat K-Gs handlande. Den tilltalade kan därför inte dömas för medhjälp till hets mot folkgrupp, konstaterar HD. Den tilltalades underlåtenhet har ju inträffat efter det att kommentaren införts. Därför ogillas åtalet.

2.
Artiklar med missaktning mot romer och homosexuella på nynazistisk hemsida, 2007-11-07 (B 2115-06)

I det andra fallet yrkar Justitiekanslern att en person som står som ansvarig för en nynazistisk hemsida skall fällas för ”hets mot folkgrupp” därför att två artiklar på hemsidan uttrycker missaktning mot zigenare och homosexuella, i form av uttryck som att ”Z visa en utpräglad parasitkaraktär” och ”den lika perversa homosexuella morbiditeten” samt formulering som jämställer homosexualitet med pedofili, incest, nekrofili och tidelag.

HD skriver i domskälen: ”Artikeln uttrycker tydligt åsikten att homosexualitet är förkastligt men innehåller inga hot och kan inte anses utgöra hate-speech. Inte heller är det fråga om falska påståenden om fakta utan om ett kränkande värdeomdöme. Hänsyn måste också tas till spridningen. Visserligen fanns uttalandena på Internet och hade därmed bred tillgänglighet, men uttalandena nådde endast personer som aktivt uppsökte hemsidan. /…/

Med beaktande av vad som ovan anförts om spridningen och om det särskilda skydd som den aktuella webbsidan åtnjuter enligt yttrandefrihetsgrundlagen så kan tillräckliga skäl för en fällande dom inte anses föreligga beträffande [de båda artiklarna].”

Men Högsta domstolen var som sagt inte enig i dessa båda domar. Justitieråden Dag Victor, Torgny Håstad och Anna Skarhed står bakom att åtalen ogillas, medan justitieråden Ella Nyström och Per Virdesten är skiljaktiga och förespråkade fällande domar i båda fallen.

– – – –

För att illustrera var HD drar gränsen kan man hänvisa till en fällande dom förra året:

3.
Flygblad spritt i en skola innehållande missaktning mot homosexuella, 2006-07-06   B 119-06

Riksåklagaren yrkade att fyra nynazister skulle fällas för hets mot folkgrupp sedan de tillsammans och i samråd spridit flygblad på skola i Söderhamn som innehöll varning för ”homosexpropaganda”. Budskapet löd: ”Din antisvenska lärare vet mycket väl att homosexualitet har en moraliskt nedbrytande effekt på folkkroppen och kommer villigt att försöka framhäva det som något normalt och bra.”

Vid sin prövning beaktade HD att utdelningen av flygbladen skett i en skola som kan betecknas som en miljö som ska vara skyddad från politiska aktioner från utomstående personer. Placeringen av flygblad i och på elevskåp innebar att unga personer erhållit dessa utan att själva ha tillfälle att ta ställning till om de velat ha dem eller inte. Även om syftet var att initiera debatt brister flygbladets utformning, skriver HD: ”Syftet med de aktuella avsnitten i flygbladet hade kunnat uppnås utan uttalanden som varit nedsättande för gruppen homosexuella”. 

Situationen vid spridningen av flygbladet var därmed en annan än då pingstpastor Åke Green i en predikan gjorde sina uttalanden inför sin församling utifrån vissa bibeltexter. Sammantaget leder detta till en fällande dom för hets mot folkgrupp. De fyra tilltalade döms till villkorlig dom eller skyddstillsyn samt böter.

Bakom det fällande domslutet står justitieråden Regner, Nyström och Calissendorff. Skiljaktiga var Victor och Håstad som ville fria.

Read Full Post »

I en poddradiointervju avslöjar riksdagsman Henrik von Sydow (m), ledamot i konstitutionsutskottet och i grundlagsutredningen att det kan finnas en majoritet i grundlagsutredningen om att avskaffa uppenbarhetsrekvisitet (som betyder att domstolarna inte kan upphäva ett riksdagsbeslut även om det strider mot grundlagen – bara om riksdagen uppenbart bryter mot grundlagen kan domstolarna ingripa). von Sydow säger:

– När det gäller ett starkt fri- och rättighetsskydd genom ökad normprövning vet vi också att vi har miljöpartiet och deras representant, Peter Eriksson, med oss. Han är en varm förespråkare för författningsdomstol och ökad normprövning. Vi kan också notera att en majoritet i milleniets första stora demokratiutredning under ledning Bengt Göransson, tidigare socialdemokratisk kulturminister, var för ett avskaffande av uppenbarhetsrekvisitet. Vi befinner oss också, som du säger, i en europeisk rättskultur där uppenbarhetsrekvisitet är avskaffat. Vi hoppas att tiden nu är mogen. Det här är den viktigaste förändringen som stärker medborgarnas ställning.

Lyssna på hela intervjun i Frihetsjournalens poddradio här: Medborgarnas friheter i svenska grundlagen kommer att stärkas.

Read Full Post »

Studenttidningen Svensk Linje har temanummer om frihet och där jag publicerar artikel under rubriken Friare Sverige kräver ny grundlag. Där lyfts Gustaf Petréns arbete fram, bland annat förslaget om stärkt JO-ämbete. Artikeln avslutas så här:

Jag tror grundlagsfrågorna i Sverige är ett förbisett och underskattat vapen i försvaret för friheten. Grundlagarna är relativt konkreta, medan vad man gör med sin frihet är abstrakt och skiftar för varje person och därför blir svårt att förklara. Grundlagarna är dokumenten som ytterst garanterar oss våra friheter. Låt oss lyfta fram dem, debattera dem, värna dem, förstärka dem.

Read Full Post »