Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for maj, 2008

Sture Åström har idag publicerat följande artikel i Helsingborgs Dagblad:

Grundlagen ska skydda medborgarna
Nu har en tongivande socialde-mokrat, Morgan Johansson, ånyo förklarat att socialdemokratin motsätter sig inrättandet av en Författningsdomstol, något som alliansen plus miljöpartiet nyligen föreslagit, DN Debatt 20/5.

Han sitter fast i partiets miss-uppfattning av en sådan domstols uppgifter, när han säger att jurister skulle överordnas politiker.

Det har alltid varit så, och förblir så, att endast politiker skriver lagar, liksom de skriver grund-lagen. Domstolarna skriver inga lagar, men har till uppgift att tolka dem på ett konsekvent och rätts-säkert sätt. Nuvarande grundlag ger dem inte denna möjlighet när riksdag och regering bryter mot grundlagen. Det har skett när socialdemokraterna konfiskerade pensionskapital 1986, änkepensio-ner 1997 och fiskerättigheter 1985 samt när alliansen nu lägger ränta på gamla uppskovsbelopp efter en villaförsäljning.

En Författningsdomstol skulle ogiltigförklara riksdagbeslut, som bryter mot grundlagen. Det betyder inte att den sätter sig över politikerna. Den bara ser till att politikerna håller vad de lovat, när de ansett det så viktigt att de, politikerna alltså, skrivit in det i grundlagen. Och politikerna kan ändra grundlagen, om de anser det viktigt, men endast sedan väljarna haft möjlighet att godkänna det i ett riksdagval.

Grundlagens främsta uppgift är att skydda medborgarna mot offentligt maktmissbruk, särskilt av politiker. Andras maktmissbruk skyddar politikerna oss mot. Såle-des vill dagens socialdemokratiska politiker inte känna sig begränsa¬de av den grundlag, de själva varit med om att skriva.

Det bästa sättet att avgöra frågan är förstås att hänskjuta den till en folkomröstning, något som kunde vara naturligt, då den viktigaste motsättningen är den som råder mellan väljarna och deras representanter, politikerna.

Jag är övertygad om att de flesta socialdemokratiska väljare inte har något emot att politikerna i alla partier tvingas hålla vad de lovat.

Sture Åström
Styrelseledamot i Medborgarrättsrörelsen MRR

Read Full Post »

Nu när debatten om svenska grundlagen startat märks genast hur illa insatta många journalister och debattörer är i dessa frågor. Här har Medborgarrättsrörelsen en viktig uppgift att folkbilda och bidra till ökad kunskap.

För att ta ett exempel. I dagens ledarartikel skriver Vestmanlands Läns Tidning:

Alliansen och miljöpartiet vill införa en författningsdomstol, som skall pröva om lagar strider mot grundlagen. Det är oklart hur den skall utses, i artikeln talas om en ”konstitutionell kammare”.

Det framgår visst. De fem utredarna skriver i sin debattartikel: ”Domarutnämningar ska fortfarande formellt göras av regeringen, [men] utifrån förslag från en oberoende nämnd med representanter för andra domare, advokatsamfund och allmänhet.”

När undertecknad diskuterat med ledamöter i utredningen, har de skissat på en oberoende nämnd som ger regeringen tre förslag på meriterade personer som regeringen sedan har att välja mellan.

Och med ”konstitutionell kammare” menar man att författningsdomstolen konstrueras så som lagrådet idag fungerar, alltså att domare i Högsta domstolen och Regeringsrätten enligt schema tjänstgör i den nya domstolen. En Författningsdomstol kommer alltså inte att stå separat, utan ingå som funktion i domstolsväsendet.

Likt Skånska Dagbladet missförstår VLT författningsdomstolens funktion i statsskicket när man skriver:

Det gäller att värna mänskliga rättigheter, men inte ge jurister vetorätt över folkstyret.

Författningsdomstolens makt utgör ingen vetorätt, utan ligger tvärtom i att fungera som garanti för att grundlagen efterlevs. Om folstyret vill ändra grundlagen står det folkstyret fritt, men med den fördröjning som garanterar att de medborgerliga fri- och rättigheterna inte avskaffas i ett Alexanderhugg.

Read Full Post »

Efter initiativet igår från de borgerliga och miljöpartiets ledamöter i Grundlagsutredningen har debatten startat. Alla är inte positiva. Exempelvis skriver Skånska Dagbladet i ledaren Nej till Författningsdomstol:

En författningsdomstol innebär i praktiken att ett litet antal höga jurister får ett betydande politiskt inflytande. Ett avskräckande exempel har vi i USA där viktiga frågor om mänskliga fri- och rättigheter förs upp till Högsta domstolen som kan göra en egen tolkning som kör över det politiska beslutssystemet . . .

Det riktigt allvarliga med en författningsdomstol är dock inte att det beskär makten hos regeringen och riksdagen. Det allra allvarligaste är att en sådan domstol också beskär medborgarinflytandet. Väljarna måste kunna utkräva ansvar av våra lagstiftare. Att inrätta en Författningsdomstol innebär en allvarlig urholkning av demokratin och minskar i stället för ökar medborgarinflytandet och motverkar därmed det folkliga deltagandet i den politiska processen.

Att väva in antiamerikanism är riktigt lågt. Och dessutom är det ju så att USA:s Högsta domstol avvisat förslag från president Bush om särskilda rättegångsförfaranden för terrorister vid Guantanamo. USA:s författningsdomstol har därmed upprätthållit mänskliga rättigheter när politikerna velat tumma på dem.

Och här finns ju också motargumentet mot andra stycket ovan. Genom en författningsdomstol kan inte det politiska systemet manipuleras, så som skedde i Weimarrepubliken på 1930-talet. En tillfällig antidemokratisk opinion kunde då avskaffa demokratin, eftersom det inte fanns en författningsdomstol som kunde upprätthålla de demokratiska styrelseskickets fri- och rättigheter.

Maktdelning istället för renodlad folksuveränitet ger, det visar historien, ett starkare skydd för de fundamentala demokratiska och mänskliga rättigheterna.

Samtidigt är det viktigt att påpeka att en författningsdomstol endast har att uttolka de lagar som det folkvalda parlamentet stiftar. Om domstolen tolkar på ett sätt som lagstiftarna inte avsåg, har de möjlighet att både ändra vanlig lag eller grundlag. Men domstolen fungerar som en säkerhetsventil, den fördröjer snabba politiska skiftningar i grundläggande rättsprinciper.

Read Full Post »

De borgerliga och miljöpartiet i grundlagsutredningen får brett stöd för sina konkreta och framåtsyftande förslag, publicerade igår. Det är utmärkt om en initierad samhällsdebatt om grundlagen nu kan starta. Medborgarrättsrörelsen har ju tidigare publicerat många debattartiklar i ämnet (se kategori grundlagsutredning i högerspalten) men varit tämligen ensamma om att ta ett bredare grepp. Nu har läget ljusnat betydligt.

Här är några av dagens kommentarer till utredningsledamöternas debattartikel:

Borås Tidning i Makten åt medborgarna!:

Förslagen syftar i stora drag till att förstärka kommunernas och medborgarnas makt. Personvalet görs om så att den som får flest kryss väljas in och en okryssad valsedel tillfaller endast partiet. Detta är en rimlig nyordning. Idag har ett litet antal partianslutna medlemmar en oproportionerligt stor makt över vallistornas utformning och i praktiken över vilka som väljs in i riksdagen.

Nya Wermlands-Tidningen i Förändra grundlagen:

Den svenska regeringsformen har ibland kallats ”världens sämsta grundlag” och det inte utan skäl. För att vara en grundlag för ett fritt demokratiskt land uppvisar dagens regeringsform högst påtagliga brister i flera viktiga avseenden. Den är helt enkelt inte värdig ett fritt land. Därför är det med stor glädje man kan konstatera att denna insikt nu spritt sig från det borgerliga lägret till miljöpartiet.

Barometern i Bred enighet om fördjupat folkstyre:

Men frågan är också om socialdemokratin tillsammans med Lars Ohly ska ges vetorätt när det gäller vårt folkstyres grunder. Om nu fem av sju riksdagspartiers företrädare är överens, hur mycket ska då de två övriga – vara ett med ett tydligt antidemokratiskt arv – kunna kräva?

Upsala Nya Tidning i Allians för ny författning:

Den största enskilda förändring som föreslås är att partierna vill införa en form av författningsdomstol, samtidigt som det så kallade uppenbarhetsrekvisitet för prövning av lagarnas tillämpning eller förenlighet med grundlagen slopas. Det betyder att ett mycket stort antal ärenden kan gå till sådan prövning. Följaktligen är det viktigt att reda ut exakt vilken ställning den nya författningsdomstolen ska ha.

Östgöta Correspondenten i Uppdatera den lokala demokratin:

Syftet med förslaget är att lokala och regionala frågor kan få större utrymme när valen till kommun- och landstingsfullmäktige får en egen dag – och en helt egen valrörelse. En utmärkt tanke. Ett högt valdeltagande är positivt. Men om det ställs mot ett större förståelsedjup, att väljarna fått bättre möjligheter att verkligen sätta sig in i de frågor som valet handlar om – ja, då är det senare att föredra.

Sydsvenskan i Tack för den konstitutionella brandfacklan

Flera av de idéer som allianspartierna och mp går ut med på tisdagens DN Debatt skulle utan tvekan kunna lyfta och vitalisera den svenska demokratin. Det gäller inte minst ett personval utan några spärrar. Avsevärd makt skulle flyttas från vittrande partier till väljarna.

Svenska Dagbladet i Alliansen och mp tar initiativet:

Självklart är det önskvärt att det finns brett stöd för de långsiktiga spelreglerna. Men, nej, Morgan Johansson, det är ingen rimlig definition av bananrepublik att socialdemokraterna inte får sin vilja fram. Skulle partiet sätta sig på bakhasorna all­deles är det inte orimligt att gå det emot. Även om statsministern manar till enighet ska varken s eller någon annan ska ha vetomakt.

Göteborgs-Posten i Stärk medborgarnas rätt! :

När miljöpartiet och regeringen gör upp om förändringar i grundlagen kanske det går att bryta igenom socialdemokraternas ovana att skydda politikerna mot väljarna.

Dagens Nyheter i Fem om två valdagar:

I det stora hela är de tolv punkterna välbetänkta. Att skilja valen till riksdag och kommuner kommer att dels ge ökad uppmärksamhet åt kommunala frågor, dels bryta den långa politiska inaktivitet som de fyraåriga mandatperioderna medfört. På samma sätt kan en slopad gräns för personvalet närma väljare och kandidater och ge mer inflytande åt väljarna på partiapparaternas bekostnad.

Också inslagen av ökad respekt för individens och minoritetens rätt genom vidgad lagprövning bör välkomnas. Det är knappast rimligt att vårt eget lagverk saknar det som Europadomstolen och EU-domstolen ger oss.

Men Medborgarrättsrörelsen har fler förslag på förändringar som inte nämnts i dessa sammanhang. Så vi har all anledning att ytterligare driva på utredningsarbetet med fler krav och synpunkter.

Read Full Post »

Idag skriver fem ledamöter från fem partier i Grundlagsutredningen en debattartikel i Dagens Nyheter, där man förespråkar avskaffande av uppenbarhetsrekvisitet och inrättande av författningsdomstol:

Vi vill öka möjligheten att pröva om tillämpningen av lagar och förordningar strider mot vår grundlag genom slopande av det så kallade uppenbarhetsrekvisitet och inrättandet av konstitutionell kammare – en författningsdomstol inom ramen för vår domstolsordning. Det aktiverar i högre grad vår grundlags skydd för alla medborgares fri- och rättigheter.

Därmed uppfylls två av de krav som Gustaf Petrén ställde då grundlagen infördes 1974.

Men ännu är det inte säkert att det blir så som artikeln föreslår. Det återstår många steg och förslagen har mäktiga motståndare i statliga förvaltningar och bland flera politiska partier. Därför är det viktigt att fortsätta opinionsbildningen till dess att förslagen antagits av riksdagen efter nästa val.

Se mer i Medborgarmakt i fokus hos Grundlagsutredningen.

Read Full Post »

Bloggen vill tipsa om en intressant artikel av juristerna Anne Ramberg, Percy Bratt och Clarence Crafoord på SVD-Brännpunkt: Stärk våra fri- och rättigheter. Man skriver, med Grundlagsutredningen som adressat:

För det första bör samtliga luckor i regeringsformens rättighetskatalog täppas till så att den blir lika heltäckande som Europakonventionen. Fortfarande saknas ett skydd för den personliga integriteten i regeringsformen . . . Andra betydande brister är att regeringsformen saknar en rätt till rättvis rättegång inom skälig tid och skydd mot att tvingas med i privata organisationer eller föreningar som inte klassas som politiska eller religiösa. Dessutom finns inget diskrimineringsskydd som omfattar alla människor, oavsett bakgrund.

Read Full Post »

Med anledning av de uppmärksammade våldsbrott som skett på senare tid har undertecknad deltagit i samhällsdebatten, nu senast i vänstersiten Dagens Konflikt om innebörden av att utdöma påföljd för brott. Se mer ‘Straff löser inga problem’, eller?

Read Full Post »

Older Posts »