Juristerna Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer vid Centrum för Rättvisa har gjort en utmärkt genomgång på SVD-Brännpunkt, Nio punkter återstår att ordna, av de invändningar beträffande skydd för personlig integritet som måste tillgodoses för att signalspaning hos FRA ska kunna utföras:
[D]et går att utforma lagstiftning om modern signalspaning på ett sådant sätt att grundläggande fri- och rättigheter respekteras, det visar exemplet med det tyska fallet. Men FRA-lagen har fortfarande en bra bit kvar. Nio av Europadomstolens tio punkter återstår att bocka av.
De redogör för vilka dessa nio punkter är som behöver uppfyllas. Samtidigt avfärdar de en del av överdrifterna i debatten, exempelsvis att brottsmisstanke måste finnas:
I debatten pratas också om brottsmisstanke som villkor för spaning, men det är ett krav som normalt hör ihop med polisens olika tvångsmedel, och inget som Europadomstolen krävt i tidigare domar om signalspaning.
Det är angeläget att regeringen tillgodoser dessa nio konkreta punkter. Situationen är idag en annan än i juni då riksdagen röstade. Regeringen borde bjuda in socialdemokraterna till en bred översyn så att svensk underrättelsetjänst kan använda signalspaning på ett rättssäkert sätt.
