Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for september, 2008

Chefsjuristen Clarence Crafoord vid Centrum för rättvisa, som anmälde den förra FRA-lagen till Europadomstolen för brott mot Europakonventionen om de medborgerliga fri- och rättigheterna, säger om den nya lagen som regeringen presenterade i fredags:

– Vi välkomnar de nya förslagen som, om de regleras i lag, i allt väsentligt verkar möta Europakonventionens krav i fråga om personlig integritet och rätt för enskilda att få statliga övertramp rättsligt prövade …

– Dagens besked är ett stort kliv i rätt riktning, men det är först när vi ser det färdiga lagförslaget som vi säkert kan veta att marginalen blir tillräckligt stor, avslutar Clarence Crafoord.

Av det vi hört från regeringen följer man nu den linje som Medborgarrättsrörelsens tidning diskuterar i sitt senaste nummer, och som nådde medlemmarna förra veckan. Det är i så fall ett stort framsteg. Regeringen har då lyssnat på kritiken och vidtagit nödvändiga åtgärder för att skapa en rimlig balans mellan rikets säkerhet och den personliga integriteten.

Se mer: FRA-lagen görs om för att möta Europakonventionens krav och Reinfeldt: Vi har lyssnat och sänder nytt förslag på remiss.

Read Full Post »

Integritetsskyddet och dess gränser

Vem identifierar var gränsen för integriteten går, frågar förre hovrättslagmannen och statssekreteraren i justitiedepartementet Krister Thelin med anledning av debatten om FRA och signalspaning. (Artikeln publiceras i Medborgarrätt nr 3/2008)

FRA-frågan är snart sönderdebatterad men integritetsfrågorna kvarstår. Dock präglas debatten ibland av våldsamma övertoner. På sina håll frammanas bilden av ett växande storebrorssamhälle, där
bl a övervakningskameror och samkörda datasystem ständigt kränker integriteten.

Bilden är både sann och falsk. Sant är att de tekniska möjligheterna till insyn ökar och blir alltmer sofistikerade. Falskt är att det samtidigt måste innebära integritetsintrång.

Den bästa definitionen på integritetsskydd är vad domaren Louis Brandeis myntat i ett avgörande om ”privacy” i USAs Högsta Domstol: ”Privacy is the right to be left alone”. Svenska Integritetsskyddskommittén har inte förmått finna ett bättre uttryck för vad integritet är.

Samtycke istället för storebror
Omfattningen av skyddet för vår integritet väljer vi alltså själva. Den utgångspunkten har dock svårt att få genomslag i Sverige. Här är det staten som bestämmer graden av tillåten kränkning.

I Sverige får exempelvis inte den enskilde bestämma om han eller hon känner sig kränkt av att åka i en taxi med kameraövervakning. Det gör länsstyrelsen och JK.

Informerat samtycke bör istället vara nyckeln till huruvida en kränkning förekommer. Här har Integritetsskydds-kommittén dessvärre fastnat i det gamla överhetsperspektivet.

Den som rör sig på allmän plats har, frivilligt, gett upp en del av sin privata sfär och kan också iakttas av andra. Om det sker genom direkt iakttagelse eller genom ett kameraöga har ingen betydelse, förutsatt att det står klart att övervakning sker och att informationen inte missbrukas.

På motsvarande sätt finns lösningen på den eviga frågan om tillåten ”samkörning” av data i bidragssammanhang i en enkel ändring av rutinerna: den som vill ha en förmån i form av ett bidrag får samtidigt lämna sitt samtycke till att olika uppgifter kontrolleras i andra informationskällor.

”Samkörningen” ersätts alltså av kontroll efter informerat samtycke. Om priset för samtycket av den enskilde anses för högt, kan denne givetvis avstå från förmånen.

Den enskilde avgör, inte staten. Den nuvarande ordningen innebär istället att den enskilde omyndigförklaras och ”storebror” avgör var gränsen går för dennes integritet. Domare Brandeis definition blir hos oss: “Privacy is the right to be left alone – to the degree the Government deems it necessary.”

Intrång kräver domstolsbeslut
Där samtycke inte räcker till utan intrång krävs, trots att den enskilde kanske motsätter sig det – d v s där andra intressen måste ta över, exempelvis vid brottsbekämpning eller, som i fallet med FRA, behovet av militär underrättelseinhämtning – bör principen vara en effektiv kontroll av att gränserna för intrånget inte överskrids.

Här skall proportionalitetsprincipen gälla obehindrat: Intrånget får inte stå i missförhållande till de värden som motiverar intrånget. Och den vägningen skall inte göras av den som företar intrånget utan av en fristående och oberoende instans, d v s en domstol.

Det är därför det ytterst är domstol som bestämmer om s k straffprocessuella tvångsmedel, som telefonavlyssning och hemlig rumsavlyssning. Europakonventionens artikel 8 om skydd för privalivet ger också uttryck för denna principiellt viktiga utgångspunkt.

FRA-lagen har gått vilse
FRA-ärendet aktualiserar dessa principer: frivillighet saknas och tvånget måste då kontrolleras. Det är här som propositionen gått vilse, också efter de piruetter som den senkomna insikten gav anledning till vid riksdagsbehandlingen i juni.

De kontroller som ursprungligen föreslagits eller föreslogs, sedan gråtande riksdagsledamöter och andra, efter att ha blottat sin själ, såg integritetsfrågorna till synes för första gången, har alla det gemensamt att de är interna, där de istället bör vara externa.

Riksdagens hittillsvarande utgångspunkt är att det är FRA eller regeringen själv som avgör var den tillåtna gränsen för informationsinhämtningen går. Detta har också lagrådet, som prövat förslaget mot proportionalitetsprincipen, godkänt. (Heder dock åt det justitieråd som inte ville att regeringen skulle undantas från det tillståndskrav som uppställts).

Olika lager av interna mekanismer eller kvasijudiciella prövningar kan dock inte ersätta den enda externa kontroll som är värd namnet: domstols prövning i de fall avlyssningen och informationsinhämtningen avser en enskild individ.

Regeringens lama invändning att saken inte rör brottsbekämpning saknar all relevans i sammanhanget.

Alltså, Reinfeldt, bit huvudet av skammen och inför domstolsprövning eller se lagen ogiltigförklarad i Sverige eller Strasbourg.

Krister Thelin
tidigare hovrättslagman och statssekreterare i justitiedepartementet och domare i internationella krigsförbrytartribunalen i Haag

Read Full Post »

I går postades nr 3/2008 av tidningen Medborgarrätt till medlemmarna. Huvudtema är FRA och fortsatt diskussion om författningsdomstol. Några av artiklarna finns att läsa på nätet:

  • Ledare: Vem delar ut röda kort i det politiska spelet?
  • Integritetsskydd handlar om att bli lämnad ifred, av Krister Thelin
  • Uppenbarhetsrekvisitet är överspelat, intervju med Hans-Heinrich Vogel
  • Bakgrund: Venedigkommissionen
  • Rapport från årsmötet och ägarseminarium
  • Mugabe gillade Sveriges författning, av Hans Jensevik
  • Dagens JO hotar rättssäkerheten, av Brita Sundberg-Weitman
  • Människor blir lurade på sin trygghet, av Mats Lönnerblad
  • Föreningsaktuellt
  • Read Full Post »

    Det kan vara intressant att läsa äldre upplagor av medlemstidningar. Ofta är texterna inaktuella och överspelade. Men långtifrån alltid. Som det här omslaget till vår medlemstidning MEDBORGARRÄTT nr 4 år 1989. Den underbare satirtecknaren Paul Ströyer medverkar med ett alster som är högst aktuellt (även om statsministerns namn idag inte är Ingvar Carlsson).

    Du finner mer på hemsidan.

    Read Full Post »