Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for februari, 2009

I en intervju publicerad i flera tidningar, Grundlagsdebatten måste fortsätta, säger ordföranden i Grundlagsutredningen Per Unckel:

– Sedan har vi den här frågan om författningsdomstol där vi har gjort många borgerliga ledarskribenter besvikna. Men jag tycker att den debatten är irrelevant, för en sådan domstol skulle egentligen inte göra något annat än tingsrätten i Karlstad. Man skall inte överdriva det där.

Unckel syftar förmodligen på att hans utredning föreslår avskaffande av uppenbarhetsrekvisitet, och därmed kan alla domstolar utföra lagprövning, alltså avgöra om en lag är i överensstämmelse med grundlagens rättigheter. Om ett riksdagsbeslut strider mot grundlagen kan tingsrätten bortse från lagen, om Grundlagsutredningens förslag går igenom.

Men kommer tingsrätten i Karlstad att våga trotsa och sätta sig upp mot riksdagen?

Den domare som skriver under på ett domslut där man hävdar att riksdagens folkvalda majoritet gjort fel, kan i det klimat som råder förlora möjligheterna att göra karriär.

En författningsdomstol som instiftas på högsta nivå blir mer jämbördig med riksdag och myndigheter.

Jag skulle vilja se hur de som tycker att en författningsdomstol är onödig har tänkt sig att ändra den kultur som präglas av allt annat än maktdelning. Politiker anser att domstolar ska lyda dem, inte tolka rätten självständigt.

Ska lag- och normprövning bli en realitet, och inte bara något teoretiskt, måste det tydligt uttryckas att en förändring nu kommer att ske.

En Författningsdomstol ger ett sådant besked.

Read Full Post »

Medborgarrätt nr 1-09Årets första nummer av tidskriften Medborgarrätt har i dagarna nått medlemmarna (nr 1/2009). Här publicerar vi ledaren:

Flera små steg för ökad medborgarmakt

Efter nästan fem års arbete så har Grundlagsutredningen lagt fram sitt slutbetänkande. Det är inga stora, revolutionerande förändringar. Här finns inga likheter med dramatiken 1809 eller 1974, då Regeringsformen skrevs om i grunden. Det handlar istället om en rad mindre ändringar.

När jag träffade en av de tongivande ledamöterna i Grundlagsutredningen, Henrik von Sydow (M), var han ändå nöjd med slutprodukten. På mina invändningar om att detta är alldeles för lite, slog han ut med armarna och sa: “Ja, en sak är klar. Hade jag fått skriva om grundlagen själv hade det sett annorlunda ut!” Detta är en kompromiss som sju riksdagspartier står bakom.

Mer oberoende domare
Han menar att förslaget trots allt innehåller viktiga byggstenar för förstärkt medborgarrätt och ökat rättsskydd. Henrik von Sydow pekade särskilt ut att beredningen vid tillsättning av högre domare nu flyttas från politikerna i regeringen till en särskild nämnd som kommer att domineras av jurister. Regeringen har att utse domare bland de kandidater som nämnden nominerar. Det gör att domarkåren kommer att bli mer oberoende av politiska kontakter och att Sverige därmed bättre kommer att uppfylla det som är grunden i en rättsstat: oberoende domstolar.

Stärkt rättsskydd
Ett annat viktigt förslag är borttagandet av uppenbarhetsrekvisitet. Det betyder att domstolar kan åsidosätta varje riksdagsbeslut som strider mot grundlagen.

Utredningen föreslår också krav på att rättegångar ska vara rättvisa och ske inom skälig tid skrivs in i svensk grundlag. Dessa krav finns i Europakonventionen, och är ett av de vanligaste skälen till att Sverige blivit fällt: våra domstolsprocesser drar ut på tiden så att rättvisa inte skipas.
Dessa förändringar stärker medborgarnas möjligheter att få rätt mot politiker och myndigheter.

Folkomröstningar
Man föreslår också att medborgarna i en kommun ska kunna tvinga fram folkomröstning via folkinitiativ. Det är bra. Men motsvarigheten införs inte på riksnivå. Av någon anledning ska medborgare inte kunna överpröva riksdagens beslut i folkomröstningar. Svagt.

Egendomsskydd
Utredningen föreslår att egendomsskyddet i grundlagen förstärks genom att ”full ersättning” ska utgå vid expropriation, och vid rådighetsinskränkningar (alltså statliga krav på ägaren som inskränker äganderätten, ex natur- och kulturreservat, biotopskydd) ska ersättningsrätt tydliggöras i lag, så att dagens oklarheter blir mindre oklara. Frågan är om det är tillräckligt.

Ingen författningsdomstol
Grundlagsutredningen föreslår alltså inga stora och omvälvande förändringar, som exempelvis en Författningsdomstol.

Medborgarrättsrörelsen kan naturligtvis inte vara nöjd med att utredningen vägrar föreslå en Författningsdomstol. Det är också ett fattigdomsbevis att utredarna när det gäller personval till riksdagen bara föreslår en sänkning av spärren från 8 till 5 procent av partiets röster, istället för borttagande av spärren.

Även om vi ska vara glada över det lilla, och att det sker i rätt riktning — måste vi försöka förstärka förslagen i riktning mot ökad medborgarrätt.

Read Full Post »

Medborgarrättsrörelsens styrelse kallar till ordinarie stämma i Stockholm tisdagen den 21 april 2009.

Stämman hålles i Clarion Hotell vid Skanstull i Stockholm (Ringvägen 98).

Vi inleder kl 18.00 med seminarium om grundlagsutredningen.

Stämman startar kl 19. Handlingarna finns i nya numret av tidningen Medborgarrätt.

På föredragningslistan:

1. Öppnande
2. Val av stämmoordf och -sekr samt en justerare jämte stämmoordförande
3. Kallelsens godkännande
4. Fastställande av röstlängd
5. Styrelsens årsredovisning
6. Revisorernas berättelse
7. Fastställande av resultat- och balansräkning.
8. Styrelsens ansvarsfrihet
9. Val av ordförande (jämna år)
10. Fastställande av antal styrelseledamöter
11. Val av styrelseledamöter
12. Val av två revisorer
13. Val av valberedning
14. Styrelsens förslag och stadgeenligt inkomna motioner
15. Anmälningsärenden
16. Stämmans avslutande

VÄLKOMNA!

Read Full Post »

På förmiddagen höll Företagarförbundet och Skattebetalarnas förening en hearing om rättssäkerheten.

Advokat Mikael Wokander, som företrädde en av de medverkande företagarna, menar att Skatteverkets metoder blir allt grövre. Hans klient blev helt frikänd i tingsrätten men Skatteverket fortsätter sin jakt.

Detsamma gäller den kvinnliga företagare som medverkade. Polisens och åklagarens förundersökning lades ned eftersom man inte fann några bevis på oegentligheter. Men Skatteverket fortsatte att jaga henne i skattemål genom förvaltningsdomstolarna i 12 år. Det slutade med att hon i Kammarrätten fick en skönstaxering på 235.000 kr, vilket ska jämföras med 2.100.000 kr som Skatteverket påförde henne.

— Hade jag fått Kammarrättens beslut direkt hade jag inte behövt gå i konkurs. Men 2,1 miljoner klarade jag inte.

Några som helst bevis för att hon skulle undanhållit de belopp som Skatteverket hävdat finns inte. Skatteverket slår till utan att någon som helst rättssäkerhet existerar.

Hearingens budskap till politikerna kan summeras i tre punkter:

  • Beviskraven i skattemål ska vara desamma som i straffrätten
  • Företagare måste få anstånd med att betala skatt till dess beloppen vunnit laga kraft, inte som nu att man måste betala Skatteverkets anspråk redan innan dom avkunnats.
  • Inför rättshjälp till företagare så att kunskapsnivån blir mer balanserad mellan småföretagaren utan juristkompetens och Skatteverkets många hundra jurister

Det här är ytterst modesta krav. Det är en skam om regeringen som säger sig vilja skapa ett gott företagarklimat inte åtgärdar dessa tre punkter under mandatperioden.

Läs mer om rapporten, läs debattartikel i Dagens Industri och referat från hearing.

Read Full Post »

Här i bloggen går vi igen hur Grundlagsutredningen agerat i jämförelse med Medborgarrättsrörelsens 18 förslag framförda i öppet brev till utredningen för drygt ett år sedan. Vår andra punkt, om statsskickets grunder, skrev vi:

Regeringsformens första kapitel innehåller de grundläggande reglerna för vårt samhälle. Dessa måste tas på stort allvar av landets makthavare. Föreskrifterna ska vara av särskild tyngd. Därför finner vi den uppräkning av icke bindande politiska målsättningar som framgår i RF 1:2 inte bara vara opassande, utan också till skada för grundlagens tillförlitlighet.

Det är här politiskt korrekta ”målsättningar” radas upp: ”Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning…” Men detta är inte några rättigheter i bokstavlig mening. Att tala om ”rätten till” är därför vilseledande och kan skada tillförlitligheten till verkliga rättigheter.

Men tyvärr har Grundlagsutredningen inte gjort några ändringar i detta avseende.

Däremot har man efter dessa allmänna och till intet förpliktande uttalanden gjort tillägg om samernas rätt:

Slutligen lämnar vi ett förslag som rör samernas ställning. Bland
de nationella minoriteterna intar samerna en särställning, särskilt
som de också erkänns som ett urfolk. Detta förhållande motiverar
enligt vår mening att samerna särskilt omnämns i regeringsformens
inledande kapitel. I anslutning härtill bör vidare en justering av den
befintliga regleringen göras så att det framgår att de etniska,
språkliga och religiösa minoriteternas möjligheter att behålla och
utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas, i stället för
bör främjas som i dag anges. (sid 30, del 1)

Därför har sista stycket i RF 1:2 ändrats från dagens lydelse:

Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas.

Till föreslagen lydelse (sid 30, del 1):

Samernas och andra etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.

Denna förändring ställer sig MRR bakom, men innebörden försvagas avsevärt av att denna verkliga rätt kommer efter ett antal stycken med till intet förpliktande rättigheter om bostad och arbete.

Read Full Post »