När 1974 års regeringsform antogs ville man undvika att regeringar fälldes av riksdagen utan att det fanns regeringsdugliga alternativ. Därför infördes principen om att en absolut majoritet av riksdagen, alltså 175 ledamöter, måste rösta nej till talmannens förslag till statsminister för att förslaget skall anses avvisat (RF 6 kap 2§).
När riksdagen röstade om Ola Ullsten som statsminister fredagen den 13 oktober 1978 röstade bara 39 ledamöter ja, medan 66 ledamöter röstade nej. Ändå deklarerade talmannen att Ola Ullsten var vald till statsminister.
I och med att nej-rösterna inte kom upp i 175, vann talmannens förslag bifall.
De som röstade ja var FP, medan M och VPK röstade nej. Hela 215 ledamöter avstod (S och C) från att rösta, och gav därmed sitt passiva stöd till FP-regeringen.
Det finns i nuvarande grundlag inget krav på att en statsminister måste avgå efter val. För att fälla en sittande statsminister måste ledamöter i riksdagen framställa misstroendeförklaring, och bara om 175 ledamöter röstar ja till misstroendevotum vinner det bifall.
Också här kan det alltså bli så att 174 ledamöter röstar för att fälla statsministern, och bara 10 ledamöter stödjer honom/henne, och resultatet blir att statsministern sitter kvar. Uppnås inte en absolut majoritet på 175 ledamöter sitter statsministern säkert (RF 12 kap 4§).
Denna faktabakgrund kan bli högst aktuell efter nästa års val, då en färsk opinionsmätning visar att Sverigedemokraterna kommer in och blir vågmästare. Se mer: Tänker S samarbeta med SD för att fälla regeringen?
I det aktuella förslaget till reformerad grundlag föreslås en mindre förändring: en omröstning ska automatiskt hållas om statsministern och dennes regering efter ett riksdagsval. Men principen om att en absolut majoritet måste rösta emot statsministern för att han/hon ska tvingas avgå, blir kvar. Utredningen skriver (s 271ff):
Regeringsformen innehåller inga bestämmelser med krav på att en regering alltid måste avgå efter ett val. En regering som väljer att inte avgå som ett resultat av ett svagt valresultat kan alltså sitta kvar vid regeringsmakten och avvakta utgången av en eventuell misstroendeförklaring i riksdagen.[…]
Vårt förslag: En omröstning om statsministern har tillräckligt stöd i riksdagen ska hållas efter varje val. Om mer än hälften av ledamöterna röstar nej på denna fråga, ska statsministern entledigas.
Förut var Socialdemokraterna pådrivande för denna princip, kanske därför att de oftast har innehaft makten och gynnats av detta förfarande. Just nu gynnar det dock den borgerliga regeringen, särskilt om Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen efter valet 2010.
Read Full Post »
Tidningen ”Medborgarrätt”, nr 2-3/2009, är utsänd till medlemmarna. Ur innehållet: