Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for mars, 2010

Här är ledaren ur senaste numret av medlemstidningen:

Regeringen replikerar

I den proposition som regeringen lagt på riksdagens bord om grundlagsöversyn (2009/10:80) nämns Medborgarrättsrörelsen i fem sammanhang.

Personvalsinslaget
Första gången regeringen nämner Medborgarrättsrörelsens remiss på grundlagsutredningens förslag är i kapitlet om valsystemet (s 85-87):

”Medborgarrättsrörelsen anser att alla spärrar i personvalet bör avskaffas. […] Enligt Medborgarrättsrörelsen är spärrarna obefogade eftersom partierna ändå behåller makten att avgöra vilka kandidater som registreras och därmed kan bli valda. […]

Regeringen anser emellertid att de argument som framfördes vid genomförandet av personvalsreformen i fråga om spärrarnas betydelse för att uppnå en balans mellan partiernas och väljarnas båda motstående intressen alltjämt är bärkraftiga. Spärren ger uttryck för att valsystemet i grunden är ett partival men med möjlighet för väljarna att avge en särskild personröst. En spärr bör alltså finnas kvar.”

Men vi menar ju att partierna, genom att ha ensamrätt på att nominera kandidater har tillräcklig makt i valet av personer. Rangordningen på de kandidater som partierna nominerar bör överlåtas till väljarna. Detta ger en balans mellan parti och väljare, medan regeringens ger partierna övertag på valmanskårens bekostnad.

Kommunala självstyret inskränks
Regeringen förslår att det kommunala skatteutjämningen skrivs in i grundlagen, vilket MRR motsätter sig eftersom det betyder att kommunalskatt inte används i den kommun där den uttaxeras. Regeringen skriver (s 213-14):

”Medborgarrättsrörelsen menar att den kommunala skatteutjämningen är oförenlig med kommunal självstyrelse och avstyrker förslaget. […]

I motsats till vad Medborgarrättsrörelsen hävdar står det enligt regeringen klart att det är förenligt med regeringsformen att genom lag reglera ett system som syftar till att utjämna de ekonomiska förutsättningarna mellan olika kommuner och landsting. Grundlagsregleringen innebär dock att lagstiftarens utrymme att bestämma den närmare utformningen av sådana system är begränsat.”

Vi är av annan mening. Det behov som riksdag och regering känner när det gäller att omfördela från vissa orter till andra kan betydligt effektivare ske genom statsbudgeten. Det finns inga skäl till att staten dessutom ska lägga beslag på de resurser som kommunernas har beskattningsrätt att utdebitera i syfte att användas i den egna kommunen.

Denna skatt borde i sin helhet stå till närdemokratins förfogande.

Tre andra omnämnanden
I övrigt tar regeringen upp instämmanden från vår sida i grundlagsöversynen:

Folkinitiativ till kommunala folkomröstningar (s 101): ”Förslaget tillstyrks av Medborgarrättsrörelsen.” Se mer längre fram i denna tidning.

Diskriminering på grund av sexuell läggning (s 153): ”Remissinstanserna har inget att erinra mot att diskrimineringsskyddet i 2 kap. RF utvidgas till att avse även sexuell läggning. Bland dessa finns […] Medborgarrättsrörelsen.

Bestämmelsen om egendomsskyddet ändras (s 165): ”De flesta remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inte någon erinran mot förslaget att tydliggöra huvudprincipen om full ersättning vid expropriation och annat sådant förfogande. Bland dessa finns Sveriges advokatsamfund, Svenskt Näringsliv, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Ägarfrämjandet, Aktiespararna, Fastighetsägarna och Medborgarrättsrörelsen.”

I tidskriften kan du läsa mer om grundlagsöversynen som riksdagen behandlar i vår.

Read Full Post »

Domstolarnas oberoende stärks

Här är referat ur tidskriften Medborgarrätt nr 1/2010:
Domstolarnas oberoende
stärks – men inte med
författningsdomstol

Regeringen föreslår ingen författningsdomstol i sin proposition om grundlagsöversyn. Istället stärks de befintliga domstolarnas oberoende på flera punkter.

Regeringen håller med om att normprövningen behöver stärkas, alltså domstolars möjlighet att underkänna lagar och förordningar som strider mot grundlagen.

Uppenbarhetsrekvisitet försvinner
Därför föreslår regeringen att uppenbarhetsrekvisitet avskaffas. Det har inneburit att domstolar bara får pröva en lag om den ”uppenbart” bryter mot grundlagen.

Borttagandet stärker domstolarnas ställning och förbättrar deras möjligheter att pröva lagar som kan strida mot grundlag och Europakonventionens fri- och rättigheter.

Eftersom alla domstolar och myndigheter får skyldighet att göra denna normprövning, anser regeringen att en författningsdomstol inte behövs.

Regeringen skriver:
”Enligt regeringens mening är emellertid den nuvarande ordningen, med lagprövning i konkreta fall som utförs av både domstolar och alla andra offentliga organ, väl lämpad att åstadkomma det resultat som lagprövningen åsyftar. Det finns därför inte skäl att inrätta en författningsdomstol och koncentrera normprövningen i efterhand till en sådan.” (sid 142)

Medborgarrättsrörelsen har sedan Gustaf Petréns dagar förespråkat en författningsdomstol därför att traditionen att i lägre instanser överprövar vad politiker beslutat, är svag i Sverige. En tingsrätt ska nu avvisa en lag av riksdagen om man finner att lagen strider mot grundlagen. Kommer en tingsrätt att våga göra det?

Tyvärr är den svenska traditionen att jurister okritiskt lyder överheten. Regeringens förslag hade fungerat om vi haft en lika livlig och öppen juridisk-filosofiskt debatt som i USA. Men det fungerar inte om jurister är underkuvade och tuktade. Därför är författningsdomstol det säkraste sättet att markera att normprövning utifrån grundlagen ska ske av politiska beslut.

Tillsättning av domare förändras
Ett mycket glädjande besked är att regeringen föreslår stopp för den slutna utnämningen av domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen (som blir Regeringsrättens nya namn). Statsministern kan inte längre utan beredning utse lydiga jurister som gjort karriär i regeringskansliet.

Alla domarbefattningar ska ledigförklaras och en fristående nämnd ska bereda nytillsättningen. Nämnden nominerar lämpliga kandidater och regeringen utser någon av dessa. Det föreslås visserligen ett kryphål: regeringen ska även fortsättningsvis kunna ta fram eget namn, men då ska ärendet återremitteras till nämnden för yttrande. Regeringen kan alltså pressa fram sina favoriter, men det måste då ske inför öppen ridå.

Flera remissinstanser vill ha de sökandes namn sekretessbelagda, men regeringen anser, glädjande nog, att ”öppenhets– och demokratihänsyn” väger tyngre.

Domstolarnas ställning stärks
Domstolarna får ett eget kapitel i grundlagen, skiljt från förvaltningen. Det kan tyckas vara en redaktionell fråga, men Gustaf Petrén framförde detta krav redan inför 1974 års regeringsform. Han betonade att domstolar är något annat än statliga myndigheter.

Domstolarna ska följa lagarna, inte lyssna på sittande regerings önskemål i olika politiska hänseenden.

Regeringen skriver:
”Domstolarnas roll innefattar betydligt mer än att lösa tvister och pröva brottmål. Domstolarna ska värna rättsstaten och den enskilde medborgarens rättigheter, bl a genom uppgiften att se till att de i demokratisk ordning beslutade författningarna tillämpas på ett korrekt sätt” (s 126).

Domstolarna ska alltså tillrättavisa politiker när de trampar över reglerna i grundlag och europarätt.
Regeringen betonar att man vill ”markera domstolarnas särställning” och skriver: ”Det är av synnerlig vikt att allmänheten känner förtroende för att domstolarna är oberoende och att det inte finns någon risk för politisk påverkan.”

Rätt ambition, frågan är om förslagen är tillräckligt omfattande för att uppnå sådant stärkt förtroende hos svenska folket.

Read Full Post »

Medlemmarna fick för en tid sedan medlemstidningen. Du kan läsa mer om tidskrften här.

Read Full Post »