Grundlagen – Samhällskontraktet

HANS KINDSTRAND:
Publicerat på Det Goda Samhället den 7 december 2015

Det är svårt att bedöma samtiden. Är det som nu sker inför våra häpna ögon något som längre fram, när historien uttolkats och facit finns på plats, ett paradigmskifte?

För drygt 200 år sedan hamnade Sverige i en konstitutionell kris. Då skapades 1809 års Regeringsform. Den grundlagen kom till i en desperat situation. Kungen var avsatt och på några korta försommarveckor behövde man få fram texten till en ny grundlag. Resultatet blev 1809 års Regeringsform som kom att gälla i 165 år. Inspirationen kom från Montesquieus lära om maktdelning.

Annonser

Read Full Post »

Ett system utan insikt om sin uppgift

Inger Enkvist:
I Sverige har staten under decennier för många betytt ”välfärdsstaten som delar ut bidrag”, men flyktingkris, terrorattacker i Paris, händelserna i Köln och ryska militärplan har plötsligt påmint oss om statens huvuduppgift att skydda sina medborgare fysiskt. Ingen annan aktör kan sköta militärt försvar, polis och rättsskipning, det vill säga medborgarnas skydd mot övergrepp från andra människor. Sverige agerar sedan länge som om alla människor ”egentligen” är snälla och vill oss väl, som om vi därför inte behöver skyddas och som om militär och polis inte behövs.

Efter fysiskt skydd kommer statens övergripande ansvar för landets infrastruktur, därför att vägar och järnvägar och även telefon-, tv- och internetkommunikation tydligt hör samman med ett speciellt territorium liksom beredskapen inför natur-katastrofer. Ytterligare en uppgift är undervisning och sjukvård, där det klart är statens uppgift att garantera att skolor och sjukhus finns tillgängliga över hela territoriet.

Read Full Post »

Om den goda författningen

Krister Thelin reder ut begreppen.

Inte sällan höjs röster från borgerligt håll för att vi i vårt land bör införa en Författningsdomstol (“Konstitutionsdomstol”). En del borgerliga partier har haft det i sina program (och något parti har måhända det kvar fortfarande). Förslaget är ett uttryck för en önskan att medborgarna bör skyddas i sina rättigheter av en självständig, oväldig och opartisk instans – också gentemot politiska beslut.

Författningsdomstolar
Det finns två modeller, dels den tyska modellen (Bundesverfassungsgericht), dels den amerikanska med SCOTUS (Supreme Court of The United States). Enkelt uttryck består skillnaden däri, att den förra kan avgöra saker in abstracto (det vill säga utan att det finns ett konkret mål med parter) och också pröva grundlagsenligheten i en lag ex ante, dvs. som remissorgan innan lagen formellt antagits. I det senare fallet, som i USA, krävs att det finns ett mål och parter, varigenom en konstitutionell fråga kan bli belyst och en lags grundlagsenlighet kan bara prövas ex post.

Read Full Post »