Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘författningsdomstol’ Category

Krister Thelin reder ut begreppen.

Inte sällan höjs röster från borgerligt håll för att vi i vårt land bör införa en Författningsdomstol (“Konstitutionsdomstol”). En del borgerliga partier har haft det i sina program (och något parti har måhända det kvar fortfarande). Förslaget är ett uttryck för en önskan att medborgarna bör skyddas i sina rättigheter av en självständig, oväldig och opartisk instans – också gentemot politiska beslut.

Författningsdomstolar
Det finns två modeller, dels den tyska modellen (Bundesverfassungsgericht), dels den amerikanska med SCOTUS (Supreme Court of The United States). Enkelt uttryck består skillnaden däri, att den förra kan avgöra saker in abstracto (det vill säga utan att det finns ett konkret mål med parter) och också pröva grundlagsenligheten i en lag ex ante, dvs. som remissorgan innan lagen formellt antagits. I det senare fallet, som i USA, krävs att det finns ett mål och parter, varigenom en konstitutionell fråga kan bli belyst och en lags grundlagsenlighet kan bara prövas ex post.

(mer…)

Read Full Post »

Efter krisen kring Decemberöverenskommelsen finns all anledning att fundera över demokratin i Sverige. Dagens partikulturer innebär att det som kommer uppifrån lovordas utan ifrågasättanden. De som går emot får betala ett högt pris. Därför krävs åtgärder för att bättre försvara väljarnas intressen, skriver Finn Bengtsson och Rolf K Nilsson, som nu grundar en stiftelse med syfte att försvara demokratin.

Finn Bengtsson
Rolf K Nilsson
Debattarttikel publicerad I SvD 2015-01-05

Demokratin som system och vikten av demokratiskt inflytande förekommer ofta i politiska högtidstal. En läpparnas bekännelse är lätt, men att praktisera demokrati har visat sig betydligt svårare. Vi avser vanligen ”folkstyre” eller ”folkmakt” och i regeringsformens första kapitels första paragraf kan vi läsa att ”All offentlig makt utgår från folket”.

Vår ståndsriksdag gjorde emellertid fram till mitten av 1800-talet stor skillnad på folk och folk. Först 1919 fick vi lika rösträtt för män och kvinnor, men fortfarande var de under 23 års ålder, straffångar och människor med fattigvårdsunderstöd eller stora skatteskulder utan. Dessa brister i demokratin har genom åren korrigerats i allt väsentligt. I jämförelse med många andra länder har vi nått långt när det gäller demokrati, demokratiskt inflytande, medborgerliga rättigheter och yttrandefrihet.

(mer…)

Read Full Post »

I Sverige skulle vi behöva en lika omfattande och spännande debatt om juridisk filosofi som finns i USA. Där ställs ofta de viktigaste politiska förslagen som behandlas i kongressen, mot konstitutionens grundlagar.

Senaste exemplet är president Barack Obamas sjukvårdsreform. Den är kontroversiell, men röstades igenom kongressen och har antagits som lag. I Sverige skulle frågan därmed vara avgjord. Så är det inte i USA.

Obamas sjukvårdslag kräver att alla medborgare ska skaffa sig en sjukvårdsförsäkring.

Många anser att det är ett tvång som strider mot grundlagen.

Därför har sjukvårdsreformen överklagats i domstol. Snart kommer Högsta domstolen med största sannolikhet att behandla frågan om reformen strider mot konstitutionen och därför inte får genomföras.

I Sverige anses det strida mot demokratin att en domstol kan upphäva en lag som riksdagen beslutat om. Men det är en alltför snäv syn på demokrati. För att ett samhälle ska anses leva upp till demokratiska ideal måste ett antal mänskliga fri- och rätigheter uppfyllas. Dessa rättigheter får inte stå och falla med majoriteten i riksdagen. De måste stå över tillfälliga majoriteter.

Det är därför grundlagar finns i demokratiska länder.

Men vad är vitsen med grundlagar om ingen ser till att upprätthålla dem?

I USA tar man konstitutionen på högsta allvar. Högsta domstolens nio domare har högre prestige och respekt än politiker i kongressen. Även större respekt än den sittande presidenten. Skälet är att de har i uppgift att granska politikerna och se till att konstitutionen inte överskrids.

Även om sjukvårdsreformen av många anses vara Barack Obamas största bedrift, kan den alltså få tummen ner av Högsta domstolen, och då är reformen olaglig.

Inför denna viktiga process diskuterar medierna hur domstolen kan komma att agera. I magasinet New Yorker skriver man om den svarte domaren Clarence Thomas, som går i spetsen för en snäv tolkning av hur politiker får inskränka medborgarnas friheter: Will Clarence and Virginia Thomas succeed in killing Obama’s health-care plan?

Artikeln är anmärkningsvärd eftersom New Yorker räknas till de medier som lutar ut vänster och som ofta brukar gå till personangrepp på högerinriktade beslutsfattare som domare Thomas. Efter att klaga på att hans fru är politiskt engagerad (något man inte annars brukar se som en nackdel för vänsterpolitikers partners), medger man att Thomas är en framstående juridisk tänkare som omformat amerikansk politik på många områden.

Den initierade politiske kommentatorn Michael Barone kommenterar New Yorkers långa artikel i National Review: Obamacare and the Jurisprudence of Clarence Thomas.

När krav på vapenförbud förts fram och röstats igenom i delstater har Thomas visat att sådant förbud inskränker medborgarnas frihet på ett sätt som konstitutionen förbjuder. Han har också påpekat att vapenförbud tidigare använts för att inskränka svartas frihet. Därmed har visat att vapenförbud är i strid mot konstitutionen, och fått domstolen med sig.

Barone avslutar sin artikel så här:

[New Yorker] bryter mot modet på vänsterkanten, om att utmåla Thomas som en intellektuell lättviktare … Istället beskriver han Thomas som brilliant och redo att — vilket är presidentens mardröm — utmana och sänka sjukvårdsreformen, Obamacare.

Kongressen har aldrig förut antagit, och domstolen har aldrig godkänt, en lag som kräver varje individ att köpa en kommersiell produkt, så som Obamacare gör. I detta fall är det Obama och demokraterna, inte Clarence Thomas och de domare som följer hans juridiska analys, som bryter mot traditionen.

Tänk om vi i Sverige kunde få en liknande diskussion om var politikens gräns går i relation till medborgarnas frihet. Det skulle vi behöva!

Read Full Post »

Det är märkligt hur svensk statsförvaltning avvisar krav på Författningsdomstol där medborgarna av oberoende part kan få sin sak prövad, men samtidigt önskar sig fler myndigheter som ska värna statens intressen i rättighetsfrågor.

Häromdagen överlämnades ett utredningsförslag till regeringen, ”Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter” (SOU 2010:70). Den vill att Sverige inrättar en ny myndighet för mänskliga rättigheter ska inrättas.

Sydsvenskan skriver i En myndighet för mycket:

Sverige behöver stärka skyddet för de mänskliga rättigheterna. Men då är inte en ny myndighet lösningen, snarare en författningsdomstol.

Jag instämmer i artikel i Dagens PS, Inte en myndighet till. Mer av politiskt korrekt munväder behöver vi sannerligen inte. Däremot behövs mer tänder i medborgarnas rätt att försvara sig mot staten. För det krävs en annan institution – en författningsdomstol. Eller ett förstärkt JO.

Read Full Post »

Idag ska riksdagen ta ställning till den nya, utvecklade FRA-lagen. Örnsköldsviks Allehanda skriver i ledaren Författningsdomstol för individens skydd:

Rabaldret kring FRA-lagen visar tydligt att det finns ett behov av en författningsdomstol, som kan stärka skyddet för integriteten och ingripa om regering eller riksdag överträder sitt mandat.

En sådan reform tar förstås tid. När Grundlagsutredningen lade fram sitt slutbetänkande för ett knappt år sedan fastnade man för en lösning utan författningsdomstol. Istället vill man stärka domstolarnas normprövningsmakt, som gör att en domstol kan åsidosätta en lag när den strider mot grundlagen.

Men att Grundlagsutredningen slopat tanken på en författningsdomstol betyder inte att den är inaktuell för all framtid. Snarare tvärtom: alla nya lagar som berör integriteten visar att frågan fortfarande måste diskuteras.

Det är ett trist tecken att få röster upp frågan om Författningsdomstol i samband med FRA-frågan. Ett starkt rättighetsskydd kräver domstolar som väger politikernas beslut mot grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Det är rimligt att både integritet för medborgarna och frågan om rikets säkerhet bedöms på sina meriter och en samlad avvägning sker i självständig domstol.

Read Full Post »

I en intervju publicerad i flera tidningar, Grundlagsdebatten måste fortsätta, säger ordföranden i Grundlagsutredningen Per Unckel:

– Sedan har vi den här frågan om författningsdomstol där vi har gjort många borgerliga ledarskribenter besvikna. Men jag tycker att den debatten är irrelevant, för en sådan domstol skulle egentligen inte göra något annat än tingsrätten i Karlstad. Man skall inte överdriva det där.

Unckel syftar förmodligen på att hans utredning föreslår avskaffande av uppenbarhetsrekvisitet, och därmed kan alla domstolar utföra lagprövning, alltså avgöra om en lag är i överensstämmelse med grundlagens rättigheter. Om ett riksdagsbeslut strider mot grundlagen kan tingsrätten bortse från lagen, om Grundlagsutredningens förslag går igenom.

Men kommer tingsrätten i Karlstad att våga trotsa och sätta sig upp mot riksdagen?

Den domare som skriver under på ett domslut där man hävdar att riksdagens folkvalda majoritet gjort fel, kan i det klimat som råder förlora möjligheterna att göra karriär.

En författningsdomstol som instiftas på högsta nivå blir mer jämbördig med riksdag och myndigheter.

Jag skulle vilja se hur de som tycker att en författningsdomstol är onödig har tänkt sig att ändra den kultur som präglas av allt annat än maktdelning. Politiker anser att domstolar ska lyda dem, inte tolka rätten självständigt.

Ska lag- och normprövning bli en realitet, och inte bara något teoretiskt, måste det tydligt uttryckas att en förändring nu kommer att ske.

En Författningsdomstol ger ett sådant besked.

Read Full Post »

Trots att vi bara haft ”smygpremiär” för Medborgarrättsrörelsens upprop på en helt ny hemsida har över etttusen personer redan hunnit skriva på. Och nu är det officiellt: vi vill ha stöd av så många som möjligt för införandet av en författningsdomstol i Sverige. Skriv på du också!

Gå till namninsamlingen: Inför författningsdomstol – nu!

Grundlagsutredningen ska lägga sitt slutbetänkande inom kort och vi vill driva på opinionen när deras förslag blivit kända.

Det ryktas att den fempartimajoritet som i våras var för en författningsdomstol inte längre vågar lägga fram förslaget. Men även om utredningen föreslår författningsdomstol kommer reservationer mot sådan att finnas. I svensk samhällsdebatt finns också många som kommer att motarbeta införandet av en författningsdomstol.

Det är därför Medborgarrättsrörelsens styrelse beslutat att starta namninsamling till förmån för en författningsdomstol.

En sådan skulle tydligt markera att också politiker måste följa grundläggande mänskliga fri– och rättigheter. Riksdagen har inte rätt att fatta vilka beslut som helst, även om det sker i ”demokratisk ordning”.

Riksdagen har inte rätt att kränka personliga fri– och rättigheter som garanteras av vår grundlag och av Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Sverige har blivit fälld för sådana brott ett flertal gånger.

Medborgarrättsrörelsen menar att vi inte ska behöva gå till Strasbourg (Europadomstolen) eller Luxemburg (EG-domstolen), för att få olagliga lagar upphävda. Vi måste också här hemma kunna få tillstånd lagprövning – i en svensk författningsdomstol.

Tipsa vänner och bekanta!

Read Full Post »

Older Posts »