Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘rättighetsskydd’ Category

Civil olydnad är en aktiv, godtagbar och icke-våldsam process för olydnad mot förödmjukande lagar. Den tillhandahåller praktiska åtgärder för personer var  värdighet har kränkts av lagar eller myndigheter och därför uppfattar att de har rätten att bryta mot den kränkande lagen.
Det är kort sagt en acceptabel metod att personer vars värdighet har kränkts av lagar eller myndigheter inte behöver lyda de kränkande lagarna eller direktiven. Det anser i alla fall,  Hans  L Zetterberg,  en av författarna till boken: Våra rättigheter V Rättighetsperspektiv till minne av Gustaf Petrén. (Rättsfonden, 2007)

De kallas inför domstol, kan de enligt mitt förmenande,  helt enkelt protestera genom att  utebli från förhandlingen, eller välja att protestera i domstolen och därmed få publicitet för sin sak. Processen har använts av självständighetsrörelser (Indien), mot lagar för rassegregering (amerikanska södern och Sydafrika) och mot inkallelser till tjänst i krig som har ansetts oberättigade (Vietnam)

Henrik David Thoreau inspirerades  till detta beteende för att bryta mot rättsliga normer i sin uppsats Civil Disobedience från 1849, där han presenterar sitt resonemang för att vägra betala skatt som en protest mot slaveriet och mexikanska kriget.

Civil Olydnad är en organiserad aktivitet som kräver kunskap och förberedelser av dem som tänker göra motstånd, skriver Zetterberg. Det är ett accepterat tillvägagångssätt för att ändra normer i ett modernt samhälle, anser han.  Men bara om motståndarna, om och när de grips, är beredda att ta de fullständiga konsekvenserna enligt de befintliga lagar, som de vill få avskaffade.

Ett utmärkt exempel är ”civilrättsrörelsens moder” i USA, Rosa Parks, en afroamerikansk sömmerska som tidigare  hade varit sekreterare till ordförande för NAACP, the national Association for the Advancement of Colored People. Den 1 december 1955 arresterades hon i Montgomery Alabama för att hon inte reste sig och lät en vit passagerare på bussen få hennes sittplats.

Protesterna varade i elva månader och organiserades av doktor Martin Luther King, pastor i en lokal  baptistkyrka. Den 13 november 1956 förklarade USA:s Högsta Domstol att Alabamas statliga och lokala lagar som krävde segregering på bussar var olagliga, ett beslut som kom att bli en milstolpe som förändrade landet.

Hur ser det då ut i Sverige ?. I åtskilliga artiklar i pressen och i många av mina böcker har jag skrivit om svenska domstolar som inte bryr sig om att följa vare sig Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna eller EU-rätten.  En som säkert har påverkats av mina skriverier, är Lars Göran Nilsson från Örnsköldsvik.
Lars Göran Nilsson hade blivit dömd för skattebrott och blev inkallad till rätten för att bli dömd en gång till,  för samma brott. Till saken hör att de påstådda brotten skulle ha begåtts under åren 1999- 2001, således för  12 år sedan.
Frågan om skattemålet, oredovisade intäkter, påförda skatter och skattetillägg, är identisk med frågan i brottsmålet. Således har Nilsson dubbelbestraffats i strid mot förbudet mot dubbelbestraffning och i strid mot vad tingsrätten själv anger i domen: ”Lars Göran Nilsson är alltså i målet åtalad för andra gärningar än de för vilka han påförts skattetillägg”.

Till saken hör att Nilsson, efter att ha drivit affärsverksamhet under många år, utan några som helst anmärkningar tidigare vunnit en mellandom i Mål T 16175-98 för att han blivit förtalad i ett av bankernas register, genom Upplysningscentralen (UC), vilket gjorde att han inte längre kunde bedriva någon affärsverksamhet. I mellandomen som gick motparten UC emot, framgår att UC  ådragit sig skadeståndsskyldighet. Denna mellandom överklagades till av UC till Svea hovrätt. Hovrätten fastställde  tingsrättens mellandom.

När det sedan blev huvudförhandling i samma mål fick Nilsson inte en krona i ersättning, trots att han redan vunnit i förtalsmålet. Han ålades i stället att betala alla motpartens rättegångskostnader.  Det berodde på att rättens ledamöter inte brydde sig om den erfarna och auktoriserade revisorn Karin Sandström – som vittnade till Nilssons fördel – Hennes viktiga vittnesmål beaktades inte överhuvudtaget.

Enligt min uppfattning är det ett solklart fall att de som är oskyldiga, men som ändå anklagas för oegentligheter eller dålig likviditet i bankernas olika förtalsregister, inte har någon chans att hävda sig i domstol efteråt, eftersom många domare i våra domstolar har tillgång till dessa olagliga register.

Vad innebär unionsdomstolens dom om skattetillägg och dubbel straffbarhet ?  Domen publicerades den 26 februari 2013. För att få svar på denna fråga  närvarade jag redan den 19 mars, som enda journalist och skribent i finansrätt, vid ett föredrag på Stockholms universitet där professor Ulf Bernitz redogjorde för vad domen förde med sig, och professor Joakim Nergelius som lämnade sina kommentarer från konstitutionell synpunkt.

Ulf Bernitz hade ett mycket enkelt svar. Dubbel straffbarhet tolereras inte av EU. Men det finns en enkel lösning på problemet, som lagstiftaren haft god tid på sig för att lösa, men fortfarande inte åtgärdat. Genom att slå ihop skattetillägget med brottsmålet går det ju alldeles utmärkt att komma förbi begreppet ”dubbel straffbarhet”. Men när det gäller att följa EU:s direktiv bryr sig vare sig lagstiftarna eller domstolarna att följa vad som gäller, vilket jag kunnat konstatera i många av de fall jag redan redogjort för i mina böcker.

Även den s k ”Nordeamannens försvarsadvokat tolkar domen på samma sätt till förmån för sin klient: ”en person som är dömd  att betala skattetillägg ska inte kunna dömas även för skattebrott”.

Varför begick då Lars Göran Nilsson civil olydnad genom att inte infinna sig i rätten ?  Han avvaktade EU:s dom, som skulle publiceras om några månader och bad tingsrätten att vänta på den, innan han ville infinna sig i rätten. Tingsrätten struntade helt enkelt i EU:s utslag, och  dömde Nilsson i hans frånvaro. Det skedde i närvaro av en advokat som han uttryckligen sagt att han inte ville anlita i detta mål.

Mats Lönnerblad
Vice ordförande i Medborgarrättsrörelsen (MRR) 

Read Full Post »

Brev till justitieministern

Vi har sänt brev till Beatrice Ask där vi föreslår att en utredning ska tillsättas om gränsdragningen mellan äganderätten och andra värden, som allemansrätten.

Idag handlägger tjänstemän på myndigheter, som Naturvårdsverket, dessa frågor. Men vi menar att detta handlar om ideologi och politiska värderingsfrågor som måste avgöras i riksdag och regering.

Läs brevet och våra matnyttiga bilagor: här!

Read Full Post »

Jan Rejdnell som är debattör och verkställande ledamot i en nystartat liberal tankesmedja tar upp myndigheternas ansvar vad gäller skyddande av äganderätten i ett debattinlägg på Newsmill

Read Full Post »

Gunilla Sellberg, miljöjurist, Sellbergs Miljöjuridik AB, skriver i SvD under rubriken ”Dags för opartisk utredning om allemansrätten”. Gunilla Sellberg skrev om allemansrätten tidigare i år på SvD:s Brännpunkt.

Mycket tungt inlägg. Regeringen och ansvarigt statsråd måste reagera.

Read Full Post »

Här är några fler debattartiklar som vi fått publicerat i ämnet.

26/11 – Allemansrätten behöver förtydligas (Helsingborgs Dagblad)

30/11 – Ifrågasätt allemansrätten (Upsala Nya Tidning)

5/12 – Oreglerad allemansrätt missbrukas (Sydsvenskan) 

Read Full Post »

I Sverige skulle vi behöva en lika omfattande och spännande debatt om juridisk filosofi som finns i USA. Där ställs ofta de viktigaste politiska förslagen som behandlas i kongressen, mot konstitutionens grundlagar.

Senaste exemplet är president Barack Obamas sjukvårdsreform. Den är kontroversiell, men röstades igenom kongressen och har antagits som lag. I Sverige skulle frågan därmed vara avgjord. Så är det inte i USA.

Obamas sjukvårdslag kräver att alla medborgare ska skaffa sig en sjukvårdsförsäkring.

Många anser att det är ett tvång som strider mot grundlagen.

Därför har sjukvårdsreformen överklagats i domstol. Snart kommer Högsta domstolen med största sannolikhet att behandla frågan om reformen strider mot konstitutionen och därför inte får genomföras.

I Sverige anses det strida mot demokratin att en domstol kan upphäva en lag som riksdagen beslutat om. Men det är en alltför snäv syn på demokrati. För att ett samhälle ska anses leva upp till demokratiska ideal måste ett antal mänskliga fri- och rätigheter uppfyllas. Dessa rättigheter får inte stå och falla med majoriteten i riksdagen. De måste stå över tillfälliga majoriteter.

Det är därför grundlagar finns i demokratiska länder.

Men vad är vitsen med grundlagar om ingen ser till att upprätthålla dem?

I USA tar man konstitutionen på högsta allvar. Högsta domstolens nio domare har högre prestige och respekt än politiker i kongressen. Även större respekt än den sittande presidenten. Skälet är att de har i uppgift att granska politikerna och se till att konstitutionen inte överskrids.

Även om sjukvårdsreformen av många anses vara Barack Obamas största bedrift, kan den alltså få tummen ner av Högsta domstolen, och då är reformen olaglig.

Inför denna viktiga process diskuterar medierna hur domstolen kan komma att agera. I magasinet New Yorker skriver man om den svarte domaren Clarence Thomas, som går i spetsen för en snäv tolkning av hur politiker får inskränka medborgarnas friheter: Will Clarence and Virginia Thomas succeed in killing Obama’s health-care plan?

Artikeln är anmärkningsvärd eftersom New Yorker räknas till de medier som lutar ut vänster och som ofta brukar gå till personangrepp på högerinriktade beslutsfattare som domare Thomas. Efter att klaga på att hans fru är politiskt engagerad (något man inte annars brukar se som en nackdel för vänsterpolitikers partners), medger man att Thomas är en framstående juridisk tänkare som omformat amerikansk politik på många områden.

Den initierade politiske kommentatorn Michael Barone kommenterar New Yorkers långa artikel i National Review: Obamacare and the Jurisprudence of Clarence Thomas.

När krav på vapenförbud förts fram och röstats igenom i delstater har Thomas visat att sådant förbud inskränker medborgarnas frihet på ett sätt som konstitutionen förbjuder. Han har också påpekat att vapenförbud tidigare använts för att inskränka svartas frihet. Därmed har visat att vapenförbud är i strid mot konstitutionen, och fått domstolen med sig.

Barone avslutar sin artikel så här:

[New Yorker] bryter mot modet på vänsterkanten, om att utmåla Thomas som en intellektuell lättviktare … Istället beskriver han Thomas som brilliant och redo att — vilket är presidentens mardröm — utmana och sänka sjukvårdsreformen, Obamacare.

Kongressen har aldrig förut antagit, och domstolen har aldrig godkänt, en lag som kräver varje individ att köpa en kommersiell produkt, så som Obamacare gör. I detta fall är det Obama och demokraterna, inte Clarence Thomas och de domare som följer hans juridiska analys, som bryter mot traditionen.

Tänk om vi i Sverige kunde få en liknande diskussion om var politikens gräns går i relation till medborgarnas frihet. Det skulle vi behöva!

Read Full Post »

Den flitige medlemmen Sture Åström har fått in debattartikel i en rad tidningar:

27/6 – Helsingborgs Dagblad
28/6 – Gotlands Allehanda
29/6 – Blekinge Läns Tidning (och Sydöstran)
29/6 – Norrbottens Kuriren
1/7 – Norrköpings Tidningar
4/7 – Gefle Dagblad
4/7 – Dalarnas Tidningar (inkl Falu Kuríren, Borlänge Tidning, Södra Dalarnas Tidning, Mora Tidning, Nya Ludvika Tidning)
6/7 – Hudiksvalls Tidning (och Ljusdals-Posten, Ljusnan, Söderhamns Kuriren):
7/7 – Nya Wermlands-Tidningen
8/7 – Borås Tidning
11/7  – Södermanlands Nyheter
11/7 – Örnsköldsviks Allehanda (och tidningen Ångermanland)
12/7 – Sundsvalls Tidning
13/7 – Eskilstuna-Kuriren
14/7 – Västmanlands Läns Tidning, VLT

Read Full Post »

Vi är några som skrivit debattartikel i Jönköpings Nytt, Alf Svensson och hans solstolar:

Trelleborgs kommun hotar med böter och fängelse för Alf Svensson, f.d. partiledare numera Europa-parlamentariker, om han klipper gräset och placerar solstolar för nära vattnet på sin egen tomt i Smygehamn. Den har han ägt sedan 60-talet och alltid gjort så. Ingen levande människa har klagat på hans skötsel av tomten eller stranden. Dit har allmänheten haft tillträde utan hinder.

Kommunen anför strandskyddslagen, som säger att inom 100 m från stranden får man inte uppföra byggnader eller på annat sätt hindra allmänhetens tillträde till stranden och inte heller försämra villkoren för växter eller djur.

Någon gräns på det offentligas maktbegär måste det finnas. Men så är det inte idag.

Read Full Post »

Två juridiskt-filosofiskt skarpsinniga artiklar har lagts upp av MRR:s närverk Rätt Strandskydd på hemsidan:

Så urholkades äganderätten i Sverige – det idéhistoriska perspektivet, av stjärnadvokaten Fredrik von Baumgarten, och

Hägerströms spökhus, av journalisten Maciej Zaremba.

De kan verkligen rekommenderas för läsning!

Read Full Post »

I senaste numret av vår medlemstidning (se förra inlägget nedan) riktade vi hård kritik mot Målutredningens slutbetänkande, som går ut på att begränsa medborgarnas och företagens rätt att överklaga en dom i tingsrätt och förvaltningsrätt.

Nu framför flera tunga remissinstanser också kritik mot förslagen.

I Dagens Industri publicerar man en debattartikel, Rättssäkerheten i skattemål riskerar att bli ännu sämre

Målutredningens ­betänkande – som fram till den 21 ­januari är ute på remiss hos myndigheter och organisationer – [föreslår] att det ­i alla skattemål ska införas spärrar till en ­andra domstolsprövning, så kallat prövningstillstånd.

Vi anser att detta är fel väg att gå. Först måste den första ­domstols­instansen – förvaltningsrätten – kraftigt förstärkas för att säkra ­effektivi­teten och kvaliteten i dömandet innan hinder mot prövning i andra instans – kammarrätten – införs.

Det är bra att flera röster nu säger ifrån. I en rättsstat kan man rimligen inte göra det svårare att få en andra ­prövning av högre instans i domstolsväsendet.

Följande personer och organisationer har skrivit under debattartikeln:

Ernst Forsberg, Föreningen Auktoriserade Revisorer, FAR
Ulla Werkell, Fastighetsägarna Sverige
Annika Fritsch, Företagarna
Urban Rydin, Lantbrukarnas Riksförbund
Tomas Lööv, Näringslivets regelnämnd
Vilhelm Andersson, Skatteverket
Torbjörn Lindhe, Stockholms handelskammare 
Anders Ekdahl, Svensk industriförening
Marie Rosvall, Svenska  bankföreningen
Krister Andersson, Svenskt Näringsliv
Ellen Bramness Arvidsson, Sveriges Försäkringsförbund
Germund Persson, Sveriges Kommuner och Landsting
Mikael Carlsson, Sveriges redovisningskonsulters förbund

Read Full Post »

Det är märkligt hur svensk statsförvaltning avvisar krav på Författningsdomstol där medborgarna av oberoende part kan få sin sak prövad, men samtidigt önskar sig fler myndigheter som ska värna statens intressen i rättighetsfrågor.

Häromdagen överlämnades ett utredningsförslag till regeringen, ”Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter” (SOU 2010:70). Den vill att Sverige inrättar en ny myndighet för mänskliga rättigheter ska inrättas.

Sydsvenskan skriver i En myndighet för mycket:

Sverige behöver stärka skyddet för de mänskliga rättigheterna. Men då är inte en ny myndighet lösningen, snarare en författningsdomstol.

Jag instämmer i artikel i Dagens PS, Inte en myndighet till. Mer av politiskt korrekt munväder behöver vi sannerligen inte. Däremot behövs mer tänder i medborgarnas rätt att försvara sig mot staten. För det krävs en annan institution – en författningsdomstol. Eller ett förstärkt JO.

Read Full Post »

Smålandsposten för ett intressant resonemang sedan Högsta domstolen medvetet brutit mot Europakonventionen för medbogerliga rättigheter, som förbjuder att två straff döms ut för ett brott. Man skriver i ledaren Domare utan makt:

Men rent principiellt röjer också domen en intressant debatt om hur högsta domstolens domare ser på Europarätten. Vi är ju ovana i Sverige att diskutera domarnas egna uppfattningar – är den frågan betydligt viktigare. men trots att de högsta juristerna i lagråd och Högsta Domstol har personlig betydelse för utgången av fallen saknar vi en motsvarande diskussion.

Domstolsmajoriteten menar att det måste finnas ett ”klart stöd” i konvention eller praxis för att underkänna en svensk intern reglering. Och en av domarna – Stefan Lindskog – skriver att syftet med konventionen riskerar att förfelas om nationella domstolar tolkar den med stor frihet.

Alltså: Även om Högsta domstolen skulle anse att en svensk lag strider mot konventionen är det inte skäl för domstolen att underkänna den. Den har inte, eller anser sig inte ha, det mandatet. Det betyder att det ytterst är regering och riksdag som det ankommer att kontrollera att svenska lagar är förenliga med Europakonventionen – de institutioner som föreslår och stiftar lag.

Det är inte den bodelning mellan dömande och lagstiftande makt som det borde vara.

Och HD kommer att åka på stryk i Europadomstolen. Det är beklagligt att majoriteten av HD, med minsta möjliga majoritet (3-2), låtsas som att Europarätten inte finns och att svenska medborgare därför måste gå hela vägen till Strasbourg för att få rätt.

Alla tre justiteråd som står bakom denna dom har gjort karriär i Justitedepartementet och varit med att skriva svenska lagarna. De två skiljaktiga justitieråden har däremot sin juridiska erfarenhet som advokat respektive forskare på universitet.

Det tar förmodligen en generation innan alla domare betraktar Europakonventionen som svensk lag.

Read Full Post »

Older Posts »