Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘rättssäkerhet’ Category

En fastighetsägare uppför en byggnad som han fått bygglov för. Fyra år senare kräver länsstyrelsen att byggnaden rivs. Läs hela artikeln!
Bygglov stoppat – efter fyra år!

Read Full Post »

Civil olydnad är en aktiv, godtagbar och icke-våldsam process för olydnad mot förödmjukande lagar. Den tillhandahåller praktiska åtgärder för personer var  värdighet har kränkts av lagar eller myndigheter och därför uppfattar att de har rätten att bryta mot den kränkande lagen.
Det är kort sagt en acceptabel metod att personer vars värdighet har kränkts av lagar eller myndigheter inte behöver lyda de kränkande lagarna eller direktiven. Det anser i alla fall,  Hans  L Zetterberg,  en av författarna till boken: Våra rättigheter V Rättighetsperspektiv till minne av Gustaf Petrén. (Rättsfonden, 2007)

De kallas inför domstol, kan de enligt mitt förmenande,  helt enkelt protestera genom att  utebli från förhandlingen, eller välja att protestera i domstolen och därmed få publicitet för sin sak. Processen har använts av självständighetsrörelser (Indien), mot lagar för rassegregering (amerikanska södern och Sydafrika) och mot inkallelser till tjänst i krig som har ansetts oberättigade (Vietnam)

Henrik David Thoreau inspirerades  till detta beteende för att bryta mot rättsliga normer i sin uppsats Civil Disobedience från 1849, där han presenterar sitt resonemang för att vägra betala skatt som en protest mot slaveriet och mexikanska kriget.

Civil Olydnad är en organiserad aktivitet som kräver kunskap och förberedelser av dem som tänker göra motstånd, skriver Zetterberg. Det är ett accepterat tillvägagångssätt för att ändra normer i ett modernt samhälle, anser han.  Men bara om motståndarna, om och när de grips, är beredda att ta de fullständiga konsekvenserna enligt de befintliga lagar, som de vill få avskaffade.

Ett utmärkt exempel är ”civilrättsrörelsens moder” i USA, Rosa Parks, en afroamerikansk sömmerska som tidigare  hade varit sekreterare till ordförande för NAACP, the national Association for the Advancement of Colored People. Den 1 december 1955 arresterades hon i Montgomery Alabama för att hon inte reste sig och lät en vit passagerare på bussen få hennes sittplats.

Protesterna varade i elva månader och organiserades av doktor Martin Luther King, pastor i en lokal  baptistkyrka. Den 13 november 1956 förklarade USA:s Högsta Domstol att Alabamas statliga och lokala lagar som krävde segregering på bussar var olagliga, ett beslut som kom att bli en milstolpe som förändrade landet.

Hur ser det då ut i Sverige ?. I åtskilliga artiklar i pressen och i många av mina böcker har jag skrivit om svenska domstolar som inte bryr sig om att följa vare sig Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna eller EU-rätten.  En som säkert har påverkats av mina skriverier, är Lars Göran Nilsson från Örnsköldsvik.
Lars Göran Nilsson hade blivit dömd för skattebrott och blev inkallad till rätten för att bli dömd en gång till,  för samma brott. Till saken hör att de påstådda brotten skulle ha begåtts under åren 1999- 2001, således för  12 år sedan.
Frågan om skattemålet, oredovisade intäkter, påförda skatter och skattetillägg, är identisk med frågan i brottsmålet. Således har Nilsson dubbelbestraffats i strid mot förbudet mot dubbelbestraffning och i strid mot vad tingsrätten själv anger i domen: ”Lars Göran Nilsson är alltså i målet åtalad för andra gärningar än de för vilka han påförts skattetillägg”.

Till saken hör att Nilsson, efter att ha drivit affärsverksamhet under många år, utan några som helst anmärkningar tidigare vunnit en mellandom i Mål T 16175-98 för att han blivit förtalad i ett av bankernas register, genom Upplysningscentralen (UC), vilket gjorde att han inte längre kunde bedriva någon affärsverksamhet. I mellandomen som gick motparten UC emot, framgår att UC  ådragit sig skadeståndsskyldighet. Denna mellandom överklagades till av UC till Svea hovrätt. Hovrätten fastställde  tingsrättens mellandom.

När det sedan blev huvudförhandling i samma mål fick Nilsson inte en krona i ersättning, trots att han redan vunnit i förtalsmålet. Han ålades i stället att betala alla motpartens rättegångskostnader.  Det berodde på att rättens ledamöter inte brydde sig om den erfarna och auktoriserade revisorn Karin Sandström – som vittnade till Nilssons fördel – Hennes viktiga vittnesmål beaktades inte överhuvudtaget.

Enligt min uppfattning är det ett solklart fall att de som är oskyldiga, men som ändå anklagas för oegentligheter eller dålig likviditet i bankernas olika förtalsregister, inte har någon chans att hävda sig i domstol efteråt, eftersom många domare i våra domstolar har tillgång till dessa olagliga register.

Vad innebär unionsdomstolens dom om skattetillägg och dubbel straffbarhet ?  Domen publicerades den 26 februari 2013. För att få svar på denna fråga  närvarade jag redan den 19 mars, som enda journalist och skribent i finansrätt, vid ett föredrag på Stockholms universitet där professor Ulf Bernitz redogjorde för vad domen förde med sig, och professor Joakim Nergelius som lämnade sina kommentarer från konstitutionell synpunkt.

Ulf Bernitz hade ett mycket enkelt svar. Dubbel straffbarhet tolereras inte av EU. Men det finns en enkel lösning på problemet, som lagstiftaren haft god tid på sig för att lösa, men fortfarande inte åtgärdat. Genom att slå ihop skattetillägget med brottsmålet går det ju alldeles utmärkt att komma förbi begreppet ”dubbel straffbarhet”. Men när det gäller att följa EU:s direktiv bryr sig vare sig lagstiftarna eller domstolarna att följa vad som gäller, vilket jag kunnat konstatera i många av de fall jag redan redogjort för i mina böcker.

Även den s k ”Nordeamannens försvarsadvokat tolkar domen på samma sätt till förmån för sin klient: ”en person som är dömd  att betala skattetillägg ska inte kunna dömas även för skattebrott”.

Varför begick då Lars Göran Nilsson civil olydnad genom att inte infinna sig i rätten ?  Han avvaktade EU:s dom, som skulle publiceras om några månader och bad tingsrätten att vänta på den, innan han ville infinna sig i rätten. Tingsrätten struntade helt enkelt i EU:s utslag, och  dömde Nilsson i hans frånvaro. Det skedde i närvaro av en advokat som han uttryckligen sagt att han inte ville anlita i detta mål.

Mats Lönnerblad
Vice ordförande i Medborgarrättsrörelsen (MRR) 

Read Full Post »

Har du känt dig överkörd av myndigheterna? Lönar det sig att kämpa? Eller skall man akta sig för att stöta sig med makten och istället vara en underdånig medborgare?

Vad gäller i den svenska rättsstaten? Med grundlagen 1809 stadfästes principen om maktdelning, varefter individens rätt stärktes steg för steg under 1800-talet.

Senare lanserade uppsalaprofessorn Axel Hägerström sin filosofi: Individen har inte några naturliga rättigheter utan bara sådana som en stat formulerar i sina lagar och som staten har makt att upprätthålla. Då kan staten också inskränka dem i ”det allmännas intresse”. Lagarna är instrument för statens maktutövning.

Denna filosofi anammades av tidens socialistiska rörelser inklusive en falang inom den svenska socialdemokratin. Denna drev igenom en fullständig omvälvning av grundlagens rättsprinciper i omarbetningen 1976. Då upphävdes maktdelningen och all makt lades hos riksdagens majoritet.

Dagens offentliga tjänstemän är naturligen präglade av denna förutsättning. Många ser sin uppgift mer som att styra och kontrollera medborgaren snarare än att betjäna honom. Detta har blivit särskilt tydligt i behandlingen av bygglov och miljötillstånd, ex.vis dispenser på strandskyddat område. Markägare kan känna sig berövade rätten till sin egen mark, därför att den skall vara ”allemansrättsligt tillgänglig”.

Det finns då individer som av uppfostran och personlighet framhärdar i att rättvisa skall skipas i deras eget fall och inte inser att byråkratin förväntar sig att de skall ge sig och underordna sig det föregivna samhällsintresset.

Att ta strid kräver tålamod och resurser men ger resultat. Ett bra exempel är kraven från Ägarfrämjandet att ta bort uppenbarhetsrekvisitet och att ersättningarna vid expropriation skulle bli generösare. Läs om detta i en utmärkt artikel på dess hemsida:

http://www.agarframjandet.se/2007/09/

Artikeln skrevs 2007. Även MRR krävde att uppenbarhetsrekvisitet skulle tas bort ur grundlagen, efter som det lade all makt hos riksdagens majoritet. Det blev fallet i den nya grundlagen 2010. Då hade även lagen om expropriation ändrats, så att båda kraven blev tillgodosedda. Det går alltså att få ändringar till stånd, men man får ta det stegvis och ha tålamod. Att strunta i äganderättens hantering får inte vara en option. Den är alltför viktig för att styras av folk som inte respekterar den.

Redan 1952 skrev Sverige under Europakommissionens Konvention om de Mänskliga Rättigheterna, EKMR, som således är överordnad de svenska lagarna. Den utgår från att varje individ har okränkbara naturliga rättigheter, alltså helt motsatt Hägerströms filosofi och socialistiska uppfattningar. Den ger starkt skydd för såväl hemfrid som äganderätt.

Vi anser att de svenska lagarna måste omarbetas så att de blir förenliga med EKMR.

Vem var Hägerström? Om honom och det arv han lämnat efter sig framgår av Zarembas artikel ”Hägerströms spökhus”: http://mrr.se/nrs/hagerstroms_spokhus.htm

Bengt Holmgren

Read Full Post »

Jan Rejdnell som är debattör och verkställande ledamot i en nystartat liberal tankesmedja tar upp myndigheternas ansvar vad gäller skyddande av äganderätten i ett debattinlägg på Newsmill

Read Full Post »

Gunilla Sellberg, miljöjurist, Sellbergs Miljöjuridik AB, skriver i SvD under rubriken ”Dags för opartisk utredning om allemansrätten”. Gunilla Sellberg skrev om allemansrätten tidigare i år på SvD:s Brännpunkt.

Mycket tungt inlägg. Regeringen och ansvarigt statsråd måste reagera.

Read Full Post »

Här är några fler debattartiklar som vi fått publicerat i ämnet.

26/11 – Allemansrätten behöver förtydligas (Helsingborgs Dagblad)

30/11 – Ifrågasätt allemansrätten (Upsala Nya Tidning)

5/12 – Oreglerad allemansrätt missbrukas (Sydsvenskan) 

Read Full Post »

I senaste numret av vår medlemstidning (se förra inlägget nedan) riktade vi hård kritik mot Målutredningens slutbetänkande, som går ut på att begränsa medborgarnas och företagens rätt att överklaga en dom i tingsrätt och förvaltningsrätt.

Nu framför flera tunga remissinstanser också kritik mot förslagen.

I Dagens Industri publicerar man en debattartikel, Rättssäkerheten i skattemål riskerar att bli ännu sämre

Målutredningens ­betänkande – som fram till den 21 ­januari är ute på remiss hos myndigheter och organisationer – [föreslår] att det ­i alla skattemål ska införas spärrar till en ­andra domstolsprövning, så kallat prövningstillstånd.

Vi anser att detta är fel väg att gå. Först måste den första ­domstols­instansen – förvaltningsrätten – kraftigt förstärkas för att säkra ­effektivi­teten och kvaliteten i dömandet innan hinder mot prövning i andra instans – kammarrätten – införs.

Det är bra att flera röster nu säger ifrån. I en rättsstat kan man rimligen inte göra det svårare att få en andra ­prövning av högre instans i domstolsväsendet.

Följande personer och organisationer har skrivit under debattartikeln:

Ernst Forsberg, Föreningen Auktoriserade Revisorer, FAR
Ulla Werkell, Fastighetsägarna Sverige
Annika Fritsch, Företagarna
Urban Rydin, Lantbrukarnas Riksförbund
Tomas Lööv, Näringslivets regelnämnd
Vilhelm Andersson, Skatteverket
Torbjörn Lindhe, Stockholms handelskammare 
Anders Ekdahl, Svensk industriförening
Marie Rosvall, Svenska  bankföreningen
Krister Andersson, Svenskt Näringsliv
Ellen Bramness Arvidsson, Sveriges Försäkringsförbund
Germund Persson, Sveriges Kommuner och Landsting
Mikael Carlsson, Sveriges redovisningskonsulters förbund

Read Full Post »

Older Posts »