HD i USA försvarar yttrandefriheten för lobbyister

När Högsta Domstolen i USA fattar beslut brukar det ofta bli en intressant konstitutionell och juridisk-filosofisk debatt om medborgarrätten för minoriteten kontra den politiska majoritetens rätt att bestämma.

Torsdagens beslut om att värna yttrandefriheten i politiska valkampanjer är inget undantag. Time skriver i Is the Campaign-Finance Ruling Good for Democracy?

Som så ofta demonstrerar detta fall på krockar mellan olika verklighetsperspektiv. För domare Anthony Kennedy och John Paul Stevens, de duellerande författarna bakom domstolens beslut och dess reservation, har dessa kollisioner blivit så förutsägbara och så dramatiska att de skulle kunna utgöra huvudrollerna i en TV-serie.

”Rätten för medborgare att granska, yttra sig och framföra information för att uppnå konsensus är förutsättningar för en upplyst demokrati och nödvändiga medel att skydda och försvara”, skriver Kennedy. Stevens svarar, ”Domstolens beslut hotar att underminera integriteten hos de valda institutionerna i vår nation.”

Retoriken är så färgstark att det blir svårt att komma ihåg att de talar om politik och politisk marknadsföring.

En lång rad av beslut visar att synnerligen ansvarsfulla domare har varit oeniga i denna fråga under många år. Det finns för alla med öppna sinnen en uppenbar spänning mellan yttrandefrihet och faran med att vissa aktörer överröstar alla andra. Men i vissa aspekter är domstolen inte öppen i sinnet. Kennedy och hans fyra konservativa kollegor såg endast till konstitutionens principiella ändamål att begränsa statsmakten. När kongressen röstat igenom en lag som deklarerar vem som får säga vad om politiska kandidater, och hur och när, tryckte de på nej-knappen. […]

För Stevens och hans tre kollegor till vänster är politiken en kraft som förbättrar och rättar till brister i samhället — i detta fall, korrigera effekten av rikas möjligheter att överrösta mindre bemedlade i en öppen demokrati.

Som jag ser det blir det synnerligen vanskligt om domstolar talar om vem som får yttra sig när under valrörelser. Nästa steg borde i så fall bli att reglera vad som skrivs i tidningarna. Domstolar kan då ha synpunkter på att så många journalister lutar till vänster i sina politiska uppfattningar.

Skulle de som nu kritiserar att lobbyister och vill begränsa deras möjligheter att opinionsbilda, också förespråka att när en viss mängd journalister med vänsteråsikter framfört sina artiklar, domstolar har rätt att stoppa fler artiklar från dem?

Naturligtvis inte. Och med all rätt. Yttrandefriheten ska inte stoppas för någon. Det är min principiella uppfattning. Därför är det glädjande att Högsta Domstolen i USA har avvisat lagar som stoppar vissa från att använda sin yttrandefrihet under valrörelser.

Read Full Post »

Skatteverket förstår inte sin roll

Skattedirektör Vilhelm Andersson replikerar i Sydsvenska Dagbladet på den kritik som MRR riktar mot Skatteverkets opinionsbildning i en ny rapport, Även Skatteverket måste kunna delta i det offentliga samtalet:

Skatteverket har inga andra uppsåt eller mål än att verka för ett väl fungerande skattesystem med ett högt förtroende hos medborgarna. För att uppnå det målet måste Skatteverket även kunna delta i det offentliga samtalet.

Men Skatteverket är inte vilken aktör som helst. Man ska inte använda statens resurser för att framföra en partisk uppfattning, och därmed diskriminera andra uppfattningar som inte har tillgång till myndigheternas resurser.

I det konkreta fall jag använt, rätten att göra ränteavdrag i vissa företag, företräder Skatteverket en uppfattning som många remissinstanser riktat hård kritik emot. Skatteverket gör regelverken ännu mer krångliga. Det försämrar företagarklimatet och Sveriges möjligheter att delta i den globala konkurrensen. De som håller dessa uppfattningar blir diskriminerade när det ställs mot statens enorma övertag och tvångsmakt.

Skatteverket ska inte bedriva opinionsbildning där olika åsikter och argument står emot varandra. Myndigheter ska vara medborgarnas tjänare, inte deras herrar.

Se mer i MRR-rapporten: Statlig opinionsbildning är diskriminerande. Se också mer här.

Read Full Post »

Ny rapport: Statlig opinionsbildning är diskriminerande

Nu har vi publicerat rapport nr 2 i Medborgarrättsrörelsens rapportserie. Du kan läsa pressmeddelande och hela rapporten här: Statlig opinionsbildning är diskriminerande.

I rapporten citeras Regeringsrådet Gustaf Petrén:

Här är av vikt att observera den snedvridning som ofta uppkommer när staten anvisar medel för spridande av en viss åsikt. Det finns då en uppenbar risk för diskriminering. De meningsriktningar som inte får något statligt stöd kommer givetvis i ett sämre läge än den statsunderstödda riktningen.

Det är allvarligt när myndigheter bryter mot den grundlagsfästa kraven på saklighet och opartiskhet. Den form av diskriminering som därmed uppstår måste uppmärksammas mer.

Read Full Post »

Yttrandefrihetsåtal: friande domar i HD

I dag har Högsta domstolen avkunnat två domar som gäller yttrandefriheten. I båda fallen frias de tilltalade, men HD-domarna har inte varit eniga utan fattat beslut med röstsiffrorna 3-2. Personligen anser jag HDs majoritet har gjort riktiga avvägningar. Inskränkningar i yttrandefriheten måste begränas till att omfatta hot eller hatpropaganda som stora grupper inte kan värja sig emot, vilket också är innebörden av Högsta domstolens domar. Det räcker inte att uttalandena är stötande och kränkande.

Låt oss titta på åtalen och domsluten:

1.
Underlåtelse att ta bort mot homosexuella missaktande kommentar på kristen hemsida, 2007-11-07 (B 2673-06)

I detta fall yrkade riksåklagaren att en person ansvarig för en kristen hemsida skulle fällas för ”medhjälp till hets mot folkgrupp” därför att den tilltalade inte tagit bort en kommentar från en annan person (K-G) som hävdade att de ”män som inte kan avstå från homosexuellt umgänge bör straffas med döden genom att hängas på pålar på stadens torg”.

Eftersom underlåtenhet att ta bort kommentaren ligger i tiden efter det att K-Gs gärning fullbordats har underlåtenheten alltså inte påverkat K-Gs handlande. Den tilltalade kan därför inte dömas för medhjälp till hets mot folkgrupp, konstaterar HD. Den tilltalades underlåtenhet har ju inträffat efter det att kommentaren införts. Därför ogillas åtalet.

2.
Artiklar med missaktning mot romer och homosexuella på nynazistisk hemsida, 2007-11-07 (B 2115-06)

I det andra fallet yrkar Justitiekanslern att en person som står som ansvarig för en nynazistisk hemsida skall fällas för ”hets mot folkgrupp” därför att två artiklar på hemsidan uttrycker missaktning mot zigenare och homosexuella, i form av uttryck som att ”Z visa en utpräglad parasitkaraktär” och ”den lika perversa homosexuella morbiditeten” samt formulering som jämställer homosexualitet med pedofili, incest, nekrofili och tidelag.

HD skriver i domskälen: ”Artikeln uttrycker tydligt åsikten att homosexualitet är förkastligt men innehåller inga hot och kan inte anses utgöra hate-speech. Inte heller är det fråga om falska påståenden om fakta utan om ett kränkande värdeomdöme. Hänsyn måste också tas till spridningen. Visserligen fanns uttalandena på Internet och hade därmed bred tillgänglighet, men uttalandena nådde endast personer som aktivt uppsökte hemsidan. /…/

Med beaktande av vad som ovan anförts om spridningen och om det särskilda skydd som den aktuella webbsidan åtnjuter enligt yttrandefrihetsgrundlagen så kan tillräckliga skäl för en fällande dom inte anses föreligga beträffande [de båda artiklarna].”

Men Högsta domstolen var som sagt inte enig i dessa båda domar. Justitieråden Dag Victor, Torgny Håstad och Anna Skarhed står bakom att åtalen ogillas, medan justitieråden Ella Nyström och Per Virdesten är skiljaktiga och förespråkade fällande domar i båda fallen.

– – – –

För att illustrera var HD drar gränsen kan man hänvisa till en fällande dom förra året:

3.
Flygblad spritt i en skola innehållande missaktning mot homosexuella, 2006-07-06   B 119-06

Riksåklagaren yrkade att fyra nynazister skulle fällas för hets mot folkgrupp sedan de tillsammans och i samråd spridit flygblad på skola i Söderhamn som innehöll varning för ”homosexpropaganda”. Budskapet löd: ”Din antisvenska lärare vet mycket väl att homosexualitet har en moraliskt nedbrytande effekt på folkkroppen och kommer villigt att försöka framhäva det som något normalt och bra.”

Vid sin prövning beaktade HD att utdelningen av flygbladen skett i en skola som kan betecknas som en miljö som ska vara skyddad från politiska aktioner från utomstående personer. Placeringen av flygblad i och på elevskåp innebar att unga personer erhållit dessa utan att själva ha tillfälle att ta ställning till om de velat ha dem eller inte. Även om syftet var att initiera debatt brister flygbladets utformning, skriver HD: ”Syftet med de aktuella avsnitten i flygbladet hade kunnat uppnås utan uttalanden som varit nedsättande för gruppen homosexuella”. 

Situationen vid spridningen av flygbladet var därmed en annan än då pingstpastor Åke Green i en predikan gjorde sina uttalanden inför sin församling utifrån vissa bibeltexter. Sammantaget leder detta till en fällande dom för hets mot folkgrupp. De fyra tilltalade döms till villkorlig dom eller skyddstillsyn samt böter.

Bakom det fällande domslutet står justitieråden Regner, Nyström och Calissendorff. Skiljaktiga var Victor och Håstad som ville fria.

Read Full Post »

Problem med ny yttrandefrihetsgrundlag

Det har blivit en del debatt om grundlagarna i medierna. Det är glädjande. I dag kritiserar huvudledaren i Dagens Nyheter, Bedräglig enkelhet, de förändringar som Justitiekanslern Göran Lambertz fört fram i debattartikeln, Nödvändigt att skrota tryckfrihetsförordningen. I ledaren heter det:

Det låter så enkelt och rationellt att grundlagen ska vara oberoende av tekniken … Men i praktiken vore denna lösning inte alls enkel. För om det inte är tekniken som avgör om ett budskap har grundlagsskydd, vad är det då?

Tryck- och yttrandefrihetsberedningen skissade i sitt betänkande på en möjlig ny formulering av lagens innebörd: ”Grundlagen omfattar alla yttranden som är riktade till allmänheten och är av betydelse för ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande.”Faran med en reglering av sådant slag är, menade utredningen, att den ”öppnar för avsevärt godtycke vid bedömningen av om grundlagsskydd föreligger”. Har yttrandet verkligen betydelse för det fria meningsutbytet? Bidrar det till upplysning? Eller är det konstnärligt?

En viktig fördel med kopplingen till tekniken är med andra ord att man slipper ett annat, för tryckfriheten farligare beroende: beroendet av subjektiva och tänjbara bedömningar av innehållet i yttrandet.

Medan kontroversiella yttranden i dag har grundlagsskydd när de framförs i tryckt form skulle de med en teknikoberoende grundlag kunna anses vara av sådan art att de inte åtnjöt något grundlagsskydd.
Enkelheten i idén om en teknikoberoende grundlag är därför bedräglig.

 Ja, att urholka grundlagsskyddet för tryckta medier, därför att man vill införliva nya medier framstår inte som den bästa lösningen. Det tyckte ju utredaren själv, justitierådet Göran Regner, vilket påpekats här i bloggen.

JK får också kritik för sin önskan om ändringar från annat håll: statsvetaren Sverker Gustavsson har kritisk replik i Dagens Nyheter, Fel tänkt, Lambertz:

Så länge brännbara frågor inte ställs på sin juridiska spets är det ingen som säkert vet, om det är svensk grundlag eller EU:s grundläggande principer som vi har att rätta oss efter. En grundläggande precision saknas på en lång rad områden. Vad yttrandefrihet och meddelarfrihet skall anses betyda på svensk botten är ett av dessa … 

Då är det bättre att försöka upprätthålla de grundlagar vi har och i praxis tolka dessa till förmån för vår egen syn på saken.

Att aktivt förändra grundlagarna på sätt som strider med unionen kan innebära att ”unionen i förödmjukande former” underkänner svenska förändringar.

Ja, denna aspekt försvårar ytterligare möjligheterna att ändra gällande yttrandefrihetsgrundlagar. Och när man inte vet om en förändring innebär en förbättring kan det vara bättre att vänta. 

Read Full Post »

Rör inte vår yttrandefrihetsgrundlag

Sverige har ett starkare skydd för yttrandefrihet än andra EU-länder genom de två särskilda grundlagarna, Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). I syfte att EU-anpassa har politikerna beställt en utredning som visar hur de båda grundlagarna kan bantas eller tas bort. Ambitionen får nu hård kritik, rapporterar Svenska Dagbladet i Experter varnar för ny grundlag.

Utredaren, justitierådet Göran Regner (som avled i juni), tyckte själv att det var bättre att låta dessa båda grundlagar vara orörda.

Det är otroligt. Istället för att fingra på dessa rättigheter borde våra politiker koncentrera sig på en annan av våra grundlagar -1974 års regeringsform. Denna behöver i grunden reformeras för att uppfylla det skydd för de enskilda medborgarna som tillhör en demokrati. Så är idag inte fallet.

Read Full Post »