När Högsta Domstolen i USA fattar beslut brukar det ofta bli en intressant konstitutionell och juridisk-filosofisk debatt om medborgarrätten för minoriteten kontra den politiska majoritetens rätt att bestämma.
Torsdagens beslut om att värna yttrandefriheten i politiska valkampanjer är inget undantag. Time skriver i Is the Campaign-Finance Ruling Good for Democracy?
Som så ofta demonstrerar detta fall på krockar mellan olika verklighetsperspektiv. För domare Anthony Kennedy och John Paul Stevens, de duellerande författarna bakom domstolens beslut och dess reservation, har dessa kollisioner blivit så förutsägbara och så dramatiska att de skulle kunna utgöra huvudrollerna i en TV-serie.
”Rätten för medborgare att granska, yttra sig och framföra information för att uppnå konsensus är förutsättningar för en upplyst demokrati och nödvändiga medel att skydda och försvara”, skriver Kennedy. Stevens svarar, ”Domstolens beslut hotar att underminera integriteten hos de valda institutionerna i vår nation.”
Retoriken är så färgstark att det blir svårt att komma ihåg att de talar om politik och politisk marknadsföring.
En lång rad av beslut visar att synnerligen ansvarsfulla domare har varit oeniga i denna fråga under många år. Det finns för alla med öppna sinnen en uppenbar spänning mellan yttrandefrihet och faran med att vissa aktörer överröstar alla andra. Men i vissa aspekter är domstolen inte öppen i sinnet. Kennedy och hans fyra konservativa kollegor såg endast till konstitutionens principiella ändamål att begränsa statsmakten. När kongressen röstat igenom en lag som deklarerar vem som får säga vad om politiska kandidater, och hur och när, tryckte de på nej-knappen. […]
För Stevens och hans tre kollegor till vänster är politiken en kraft som förbättrar och rättar till brister i samhället — i detta fall, korrigera effekten av rikas möjligheter att överrösta mindre bemedlade i en öppen demokrati.
Som jag ser det blir det synnerligen vanskligt om domstolar talar om vem som får yttra sig när under valrörelser. Nästa steg borde i så fall bli att reglera vad som skrivs i tidningarna. Domstolar kan då ha synpunkter på att så många journalister lutar till vänster i sina politiska uppfattningar.
Skulle de som nu kritiserar att lobbyister och vill begränsa deras möjligheter att opinionsbilda, också förespråka att när en viss mängd journalister med vänsteråsikter framfört sina artiklar, domstolar har rätt att stoppa fler artiklar från dem?
Naturligtvis inte. Och med all rätt. Yttrandefriheten ska inte stoppas för någon. Det är min principiella uppfattning. Därför är det glädjande att Högsta Domstolen i USA har avvisat lagar som stoppar vissa från att använda sin yttrandefrihet under valrörelser.