Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for december, 2008

Medieröster om Grundlagsutredningen

Här följer ett urval av de första kommentarerna i medierna om Grundlagsutredningens slutbetänkande som lades fram igår. Det är som synes både ris och ros.

Expressen i ledaren Starkt jobbat med grundlagen:

På nästan alla punkter har vänstern slutit upp bakom den grönblå reformagendan: Rekryteringen av höga domare avpolitiseras. Spärren i personvalet sänks. Lagrådets ställning stärks. En möjlighet till kommunala extraval införs. Det så kallade uppenbarhetskravet tas bort, vilket utökar domstolarnas makt att vägra tillämpa en lag om den står i strid med grundlagen i ett enskilt fall. Forskningens frihet skrivs in i grundlagen.

Den enda betydande segern som s och v kan inteckna är att man har stoppat förslaget om skilda valdagar.

Dagens Nyheter i ledaren Tunt lagverk:

De borgerliga partierna kan räkna hem en framgång: det blir möjligt för vanliga domstolar att pröva att en lag överensstämmer med grundlagen, det så kallade uppenbarhetsrekvisitet tas bort. Också den uppstramade rekryteringen av de högsta domarna – de ska inte längre utses direkt av regeringen – får ses som en eftergift för kritik från borgerligt håll.

Socialdemokraterna kan å andra sidan nöjt konstatera att den gemensamma valdagen för valen till riksdag, landsting och kommuner blir kvar. Denna Erlanderska hörnsten i 1960-talets författningspolitiska uppgörelse får alltså fortsätta att ge rytm åt det politiska livet. Den rytmen förblir nu med de fyraåriga mandatperioderna tämligen långsam.

Sydsvenska Dagbladet i ledaren Försiktigt, rentav fegt:

Majoritetsval. Författningsdomstol. Skilda valdagar. Bortplockade spärrar i personvalet. Tänk om …

Men inget av detta blir verklighet.

Igår kom slutbetänkandet En reformerad grundlag (SOU 2008:125) … Vad som nu läggs fram är en kompromiss, vad sju riksdagspartier till nöds kan gå med på utifrån sina egna egoistiska utgångspunkter … Grundlagsutredningen kan inte ens sägas ha levt upp till sin uppgift att ”skapa debatt och stimulera det offentliga samtalet om författningspolitiska frågor”.

Väljarna hade förtjänat mer. Demokratin hade förtjänat mer.

Svenska Dagbladet i Domstolspaketet är ändå det allra bästa:

Men nog är det förträffligt att KU jämställs med JO och JK vad gäller rätten att få ut och nagelfara handlingar från regeringskansliet. Särskilt mot bakgrund av granskningen av regeringen Perssons hantering av flodvågskatastrofen och dito inlåsta tsunamiband.

Borås Tidning i ledaren Makten åt individen! :

Förslaget om sänkt tröskel för personvalet, från åtta till fem procent, är positivt. Det är olyckligt när det som idag räcker med några hundra partimedlemmar för att i praktiken bestämma vilka kandidater från distriktet som skall röstas in i riksdagen. Spärren för att avancera på listan har visat sig alltför svårforcerad. Sänks den ökar medborgarnas påverkan på bekostnad av partiernas, vilka mer och mer är i färd med att tappa sin gräsrotsprägel. Förhoppningsvis leder det även till att det personliga riksdagsmandatet efterlevs bättre och att partipiskorna inte får samma verkan. Inpiskningen i FRA-frågan är fortfarande i färskt minne …

Sverige har mycket att lära av andra länder vad gäller maktfördelningen mellan den beslutande, den utövande och den dömande makten. Om utredningens förslag vinner gehör går man dessbättre ifrån ordningen att regeringen utser de domare i Högsta domstolen som ska tolka de lagar som regeringen själv föreslagit. Istället får riksdagen något stärkt makt genom att få beslutsrätten över domarna i HD.

Mårten Schultz, docent i rättsvetenskap och bloggare: Grundlagsutredningen: Mer än en lam anka.

Norrköpings Tidningar i ledaren Mindre socialism med ny grundlag.

Barometern i ledaren Ganska rik fångst i den släptrålen.

Nya Wermlands Tidningen i ledaren Förändringar på marginalen.

Göteborgs-Posten i ledaren En försiktighet i överkant.

Upsala Nya Tidning i ledaren Omvälvningen uteblev.

Vestmanlands Läns Tidning i ledaren Det vore bättre med några få rejäla förändringar och att i övrigt lämna grundlagen i fred.

Skånska Dagbladet i ledaren Ett modernare styresskick.

Smålandsposten i ledaren En grundlag värd namnet.

Sundsvalls Tidning i ledaren Lagom svensk kompromiss.

Eskilstuna-Kuriren i ledaren Försvaga inte riksdagen.

Kristianstadsbladet i ledaren Utredning på grund.

Hallands Nyheter i ledaren Kommunalt extraval inget att eftersträva.

Read Full Post »

Den parlamentariska Grundlagsutredningen har just presenterat sitt slutbetänkande i presskonferens.

”Vi ser ingen dramatik i förändringarna”, säger förre statsrådet Morgan Johansson (s) som ingått i utredningen. Han menar också att folksuveränitetsprincipen fortsatt gäller och att domstolarna inte är någon tredje statsmakt.

Se sammanfattning av ordförande Per Unckels presentation.

Så här spontant är min reaktion som ordförande i Medborgarrättsrörelsen att förändringsförslagen på de flesta punkter är befogade och i rätt riktning. Men de är alldeles för små!

Att inte införa en Författningsdomstol betyder att svenska medborgare även fortsättningsvis måste gå till Europadomstolen i Strasbourg för att få rätt när statliga myndigheter har fel.

Det är en skam att medborgarna inte kan få rätt i sitt eget land!

Nu sa Per Unckel att lagprövningen av statsmaktens beslut kan ske i vanliga domstolar. Visst. Men hur villiga är svenska domarkåren att överpröva politikers beslut? Inte det minsta. Domare är för sin karriär beroende av att hålla sig väl med politikerna. Det är politiker som utser högre domartjänster.

Vi har i Sverige inga oberoende domstolar. De sitter i knät på politikerna.

En författningsdomstol skulle bestå av domare som nått höjden av sin karriär och därför inte behöver bry sig om vad politikerna tycker.

Därför: skriv på namninsamlingen med krav på författningsdomstol, du också!

Det är nu debatten om grundlagsöversynen börjar.

Read Full Post »

På Grundlagsutredningens hemsida rapporteras:

Grundlagsutredningen redovisar uppdraget att göra en samlad översyn av regeringsformen. Onsdagen den 17 december kl. 9.00 överlämnas betänkandet ”En reformerad grundlag” (SOU 2008:125) till justitieminstern.

Medborgarrättsrörelsen ser fram emot publiceringen av ett arbete som pågått i flera år. Men frågan är om utredningen kommit tillräckligt långt.

Read Full Post »

Trots att vi bara haft ”smygpremiär” för Medborgarrättsrörelsens upprop på en helt ny hemsida har över etttusen personer redan hunnit skriva på. Och nu är det officiellt: vi vill ha stöd av så många som möjligt för införandet av en författningsdomstol i Sverige. Skriv på du också!

Gå till namninsamlingen: Inför författningsdomstol – nu!

Grundlagsutredningen ska lägga sitt slutbetänkande inom kort och vi vill driva på opinionen när deras förslag blivit kända.

Det ryktas att den fempartimajoritet som i våras var för en författningsdomstol inte längre vågar lägga fram förslaget. Men även om utredningen föreslår författningsdomstol kommer reservationer mot sådan att finnas. I svensk samhällsdebatt finns också många som kommer att motarbeta införandet av en författningsdomstol.

Det är därför Medborgarrättsrörelsens styrelse beslutat att starta namninsamling till förmån för en författningsdomstol.

En sådan skulle tydligt markera att också politiker måste följa grundläggande mänskliga fri– och rättigheter. Riksdagen har inte rätt att fatta vilka beslut som helst, även om det sker i ”demokratisk ordning”.

Riksdagen har inte rätt att kränka personliga fri– och rättigheter som garanteras av vår grundlag och av Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Sverige har blivit fälld för sådana brott ett flertal gånger.

Medborgarrättsrörelsen menar att vi inte ska behöva gå till Strasbourg (Europadomstolen) eller Luxemburg (EG-domstolen), för att få olagliga lagar upphävda. Vi måste också här hemma kunna få tillstånd lagprövning – i en svensk författningsdomstol.

Tipsa vänner och bekanta!

Read Full Post »

2008mr4Här följer ledarartikeln ur medlemstidningen Medborgarrätt nr 4/2008:

Medborgarrättsrörelsen har publicerat en ny rapport om faran med att myndigheter allt aktivare deltar i samhällsdebatten och använder statens makt för att pressa medborgarna. Och den har inte gått spårlöst förbi.

I rapporten används Skatteverket som exempel på en myndighet som mer agerar som politiskt parti än statligt ämbetsverk. Om detta skrev jag som ordförande i MRR en debattartikel i Sydsvenska Dagbladet (7/11).

Skattedirektör Vilhelm Andersson replikerar i tidningen (13/11) på den kritik som MRR riktar mot Skatteverkets opinionsbildning under rubriken ”Även Skatteverket måste kunna delta i det offentliga samtalet”. I den skrev han: ”Skatteverket har inga andra uppsåt eller mål än att verka för ett väl fungerande skattesystem med ett högt förtroende hos medborgarna. För att uppnå det målet måste Skatteverket även kunna delta i det offentliga samtalet.”

Men det finns ingen objektiv sanning om vad ”ett väl fungerande skattesystem” är för något. Det är helt och hållet en politisk fråga. Och politiska frågor avgörs av medborgarna i allmänna val, inte på godtyckliga grunder av statens anställda.

Skatteverket hävdar att ränteavdrag för vissa företag ger dem fördelar som inte är rättvisa. Men de har fått avslag i högsta juridiska instans, Regeringsrätten. Ändå fortsätter Skatteverket att hävda att bara Skatteverket vet vad rättvisa är.

Problemet med Skatteverkets förslag till ändring är att skattesystemet blir ännu krångligare, vilket framgår i en rad remissyttranden.

Skatteverket som politiskt parti
Här blir det ju uppenbart att Skatteverket ägnar sig åt politik. Finns det någon mer politiskt värdeladdad fråga än synen på vad rättvisa är?

Lika politisk är frågeställningen om hur viktigt man anser det vara att minska krångel och byråkrati. Är man till vänster har man inte något emot ökad byråkrati för att skapa större grad av rättvisa. Är man marknadsorienterad vill man ha enkla regler som gynnar företagarklimatet och skapar högre tillväxt.

Skatteverket har inte till uppgift att torgföra egna uppfattningar om vilket företagsklimat eller vilken sorts rättvisa som ska tillämpas i landet. Den avvägningen ska svenska folket avgöra genom valet av sina förtroendevalda i riksdag och regering.

Men är det då så farligt att Skatteverkets tjänstemän framför sina privata åsikter om skattesystemet?

Ja, Skatteverket är inte vilken aktör som helst. Dessa tjänstemän ska inte använda statens resurser för att framföra en partisk uppfattning, och därmed diskriminera andra uppfattningar som inte har tillgång till myndigheternas resurser.

Det strider mot grundlagen att Skatteverkets tjänstemän använder sin betalda arbetstid, och myndighetens prestige som experter, för att i den allmänna åsiktsbildningen sälja in sina privata uppfattningar.

Detta blir särskilt alarmerande när Skatteverkets personal agerar för att försämra företagarklimatet och Sveriges möjligheter att delta i den globala konkurrensen. De som motsätter sig dessa uppfattningar blir diskriminerade när statsmaktens personal agerar godtyckligt och partiskt.

Skatteverket ska inte bedriva opinionsbildning där olika åsikter och argument står emot varandra. Myndigheter ska vara medborgarnas tjänare, inte deras herrar.

Läs MRR-rapporten: Statlig opinionsbildning är diskriminerande.

Read Full Post »

Vi väntar på slutbetänkandet från den mångåriga Grundlagsutredningen före jul. Men signalerna som kommit under hösten är inte uppmuntrande. I Sydsvenskan gör Per T Ohlsson en god analys av läget, Är staten alltid god? Han summera:

Sverige är en av världens mest öppna och stabila demokratier. Varför är det då så angeläget med konstitutionella reformer på fri- och rättighetsområdet? Svaret är att de utgör ett slags försäkring för en framtid som vi inte vet något om …

Kan vi vara säkra på att staten – och den politiska majoriteten – alltid är välvilligt återhållsam? … Lärdomen är att i tillspetsade och nervösa lägen kan även en demokratisk stat frestas att inskränka eller rent av åsidosätta medborgarnas fri- och rättigheter. Därför måste det konstitutionella regelverket kunna klara påfrestningarna. Det är högst tveksamt om Sverige har ett sådant regelverk. Men det får nog bli en fråga för nästa grundlagsutredning.

Alltså, redan innan utredningen är klar diskuteras dess tillkortakommande. Vi får hoppas att dessa dystra prognoser inte ska infrias.

Read Full Post »