Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Gustaf Petrén’ Category

Civil olydnad är en aktiv, godtagbar och icke-våldsam process för olydnad mot förödmjukande lagar. Den tillhandahåller praktiska åtgärder för personer var  värdighet har kränkts av lagar eller myndigheter och därför uppfattar att de har rätten att bryta mot den kränkande lagen.
Det är kort sagt en acceptabel metod att personer vars värdighet har kränkts av lagar eller myndigheter inte behöver lyda de kränkande lagarna eller direktiven. Det anser i alla fall,  Hans  L Zetterberg,  en av författarna till boken: Våra rättigheter V Rättighetsperspektiv till minne av Gustaf Petrén. (Rättsfonden, 2007)

De kallas inför domstol, kan de enligt mitt förmenande,  helt enkelt protestera genom att  utebli från förhandlingen, eller välja att protestera i domstolen och därmed få publicitet för sin sak. Processen har använts av självständighetsrörelser (Indien), mot lagar för rassegregering (amerikanska södern och Sydafrika) och mot inkallelser till tjänst i krig som har ansetts oberättigade (Vietnam)

Henrik David Thoreau inspirerades  till detta beteende för att bryta mot rättsliga normer i sin uppsats Civil Disobedience från 1849, där han presenterar sitt resonemang för att vägra betala skatt som en protest mot slaveriet och mexikanska kriget.

Civil Olydnad är en organiserad aktivitet som kräver kunskap och förberedelser av dem som tänker göra motstånd, skriver Zetterberg. Det är ett accepterat tillvägagångssätt för att ändra normer i ett modernt samhälle, anser han.  Men bara om motståndarna, om och när de grips, är beredda att ta de fullständiga konsekvenserna enligt de befintliga lagar, som de vill få avskaffade.

Ett utmärkt exempel är ”civilrättsrörelsens moder” i USA, Rosa Parks, en afroamerikansk sömmerska som tidigare  hade varit sekreterare till ordförande för NAACP, the national Association for the Advancement of Colored People. Den 1 december 1955 arresterades hon i Montgomery Alabama för att hon inte reste sig och lät en vit passagerare på bussen få hennes sittplats.

Protesterna varade i elva månader och organiserades av doktor Martin Luther King, pastor i en lokal  baptistkyrka. Den 13 november 1956 förklarade USA:s Högsta Domstol att Alabamas statliga och lokala lagar som krävde segregering på bussar var olagliga, ett beslut som kom att bli en milstolpe som förändrade landet.

Hur ser det då ut i Sverige ?. I åtskilliga artiklar i pressen och i många av mina böcker har jag skrivit om svenska domstolar som inte bryr sig om att följa vare sig Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna eller EU-rätten.  En som säkert har påverkats av mina skriverier, är Lars Göran Nilsson från Örnsköldsvik.
Lars Göran Nilsson hade blivit dömd för skattebrott och blev inkallad till rätten för att bli dömd en gång till,  för samma brott. Till saken hör att de påstådda brotten skulle ha begåtts under åren 1999- 2001, således för  12 år sedan.
Frågan om skattemålet, oredovisade intäkter, påförda skatter och skattetillägg, är identisk med frågan i brottsmålet. Således har Nilsson dubbelbestraffats i strid mot förbudet mot dubbelbestraffning och i strid mot vad tingsrätten själv anger i domen: ”Lars Göran Nilsson är alltså i målet åtalad för andra gärningar än de för vilka han påförts skattetillägg”.

Till saken hör att Nilsson, efter att ha drivit affärsverksamhet under många år, utan några som helst anmärkningar tidigare vunnit en mellandom i Mål T 16175-98 för att han blivit förtalad i ett av bankernas register, genom Upplysningscentralen (UC), vilket gjorde att han inte längre kunde bedriva någon affärsverksamhet. I mellandomen som gick motparten UC emot, framgår att UC  ådragit sig skadeståndsskyldighet. Denna mellandom överklagades till av UC till Svea hovrätt. Hovrätten fastställde  tingsrättens mellandom.

När det sedan blev huvudförhandling i samma mål fick Nilsson inte en krona i ersättning, trots att han redan vunnit i förtalsmålet. Han ålades i stället att betala alla motpartens rättegångskostnader.  Det berodde på att rättens ledamöter inte brydde sig om den erfarna och auktoriserade revisorn Karin Sandström – som vittnade till Nilssons fördel – Hennes viktiga vittnesmål beaktades inte överhuvudtaget.

Enligt min uppfattning är det ett solklart fall att de som är oskyldiga, men som ändå anklagas för oegentligheter eller dålig likviditet i bankernas olika förtalsregister, inte har någon chans att hävda sig i domstol efteråt, eftersom många domare i våra domstolar har tillgång till dessa olagliga register.

Vad innebär unionsdomstolens dom om skattetillägg och dubbel straffbarhet ?  Domen publicerades den 26 februari 2013. För att få svar på denna fråga  närvarade jag redan den 19 mars, som enda journalist och skribent i finansrätt, vid ett föredrag på Stockholms universitet där professor Ulf Bernitz redogjorde för vad domen förde med sig, och professor Joakim Nergelius som lämnade sina kommentarer från konstitutionell synpunkt.

Ulf Bernitz hade ett mycket enkelt svar. Dubbel straffbarhet tolereras inte av EU. Men det finns en enkel lösning på problemet, som lagstiftaren haft god tid på sig för att lösa, men fortfarande inte åtgärdat. Genom att slå ihop skattetillägget med brottsmålet går det ju alldeles utmärkt att komma förbi begreppet ”dubbel straffbarhet”. Men när det gäller att följa EU:s direktiv bryr sig vare sig lagstiftarna eller domstolarna att följa vad som gäller, vilket jag kunnat konstatera i många av de fall jag redan redogjort för i mina böcker.

Även den s k ”Nordeamannens försvarsadvokat tolkar domen på samma sätt till förmån för sin klient: ”en person som är dömd  att betala skattetillägg ska inte kunna dömas även för skattebrott”.

Varför begick då Lars Göran Nilsson civil olydnad genom att inte infinna sig i rätten ?  Han avvaktade EU:s dom, som skulle publiceras om några månader och bad tingsrätten att vänta på den, innan han ville infinna sig i rätten. Tingsrätten struntade helt enkelt i EU:s utslag, och  dömde Nilsson i hans frånvaro. Det skedde i närvaro av en advokat som han uttryckligen sagt att han inte ville anlita i detta mål.

Mats Lönnerblad
Vice ordförande i Medborgarrättsrörelsen (MRR) 

Annonser

Read Full Post »

Studenttidningen Svensk Linje har temanummer om frihet och där jag publicerar artikel under rubriken Friare Sverige kräver ny grundlag. Där lyfts Gustaf Petréns arbete fram, bland annat förslaget om stärkt JO-ämbete. Artikeln avslutas så här:

Jag tror grundlagsfrågorna i Sverige är ett förbisett och underskattat vapen i försvaret för friheten. Grundlagarna är relativt konkreta, medan vad man gör med sin frihet är abstrakt och skiftar för varje person och därför blir svårt att förklara. Grundlagarna är dokumenten som ytterst garanterar oss våra friheter. Låt oss lyfta fram dem, debattera dem, värna dem, förstärka dem.

Read Full Post »

På medborgarrättsrörelsens hemsida lägger vi successivt upp ett arkiv med de många av Gustaf Petréns artiklar som fortfarande är häpnadsväckande aktuella.

I dag har två artiklar om justitieombudsmannens roll lagts ut. Här följer två citat som smakprov.

Först gäller det att vidga ämbetets primära i grundlagen fastlagda uppgifter, nämligen att å riksdagens vägnar övervaka att gällande lagar och författningar efterlevs av alla myndigheter under regeringsnivån, inklusive domstolar och kommunala instanser. (Dagen, 1987)

Även om Petrén såg och kritiserade brister, tappade han aldrig hoppet:

Jag tror dock att så småningom en pånyttfödelse av något slag är att vänta. Behovet av en aktiv JO är stort. (Rättsfondens skriftserie, 1985)

Read Full Post »

Här i bloggen kommer efterhand korta citat av Gustaf Petrén att läggas ut, där han slagfärdigt sammanfattar viktiga budskap från Medborgarrättsrörelsen. Här kommer det första:

En normalt godtagbar författning är så uppbyggd att olika demokratiska element är avvägda gentemot varandra till förhindrande av att all makt på ett frihetshotande sätt samlas hos ett organ. I Sverige har folkviljan tillåtits bli kanaliserad endast på ett sätt, nämligen till riksdagen. Denna har, i kraft av sitt folkliga mandat, tillerkänts all makt och kan okontrollerat besluta i stort sett vad som helst, utan möjlighet till något slag av kontroll eller rättslig prövning av dess beslut.

Ur medlemstidningens ledare, nr 3 / 1985 (tidningen hette då Medborgarrättsrörelsen)

Read Full Post »

Nu finns också en intressant minnesartikel om Gustaf Petréns tid som förste kanslichef för svenska delegationen i Nordiska rådet, skriven av förre kabinettsekreteraren Leif Leifland i Nordisk Tidskrift 1991, upplagd på hemsidan:
Hågkomster från en trettioårig vänskap.

Det fanns de som hävdade att Gustaf Petrén brukade säga Le Conseil Nordique, c’est moi. [Nordiska rådet, det är jag]. Det skulle nu aldrig ha fallit honom in att säga, men nog låg det en liten kärna av sanning i det …
Hans entusiasm, energi, uppslagsrikedom och uthållighet var egenskaper som var nödvändiga för att rådet så snabbt som skedde skulle bli den centrala instansen för nordiskt samarbete. Och det var nog också i mycket Petréns förtjänst att rådets kanslier aldrig svällde ut till de mastodontsekretariat som utmärker nästan alla andra internationella organisationer.

Read Full Post »

Nu finns Gustaf Petréns djupanalys av den nya regeringsformen som trädde ikraft 1 januari 1975 på nätet i fulltext: Domstolarnas ställning enligt 1974 års regeringsform. Det var i Svensk Juristtidning som han satte den nya grundlagen i sitt historiska perspektiv och skrev:

Under tiden efter 1809 till och med 1974, med vars utgång 1809 års RF upphör att gälla, skedde som antytts en betydande författningsutveckling. Principen om den förvaltande och dömande maktens åtskillnad hade starkt stöd hos den tidens inflytelserika liberaler och blev allmänt accepterad …
Den nya regeringsformens utformning såvitt nu är i fråga kan också ses som en frukt av avståndstagandet vid dess tillkomst från alla traditionella maktdelningsläror.

Mot denna liberala utveckling blev 1974 års regeringsform ett brott.

Teoretiskt sett har därmed den år 1974 antagna RF strukit ett streck över rättsutvecklingen från 1809 och framöver och anknutit till det synsätt som var det förhärskande i Sverige från medeltiden fram mot 1700-talets slut. Den liberala rättsstatsuppfattningen har icke haft några förespråkare bland 1974 års grundlagsfäder, i vart fall inga som förmått göra sig gällande mot den nya etatismens framgångsrika företrädare.

Vi har all anledning att väcka Gustaf Petréns breda och djupa insikter till liv nu när en ny grundlagsutredning ska se över denna vår senaste regeringsform.

Read Full Post »

Nu på eftermiddagen presenterade Katastrofkommissionen sin nya slutrapport, sedan man återinkallats eftersom nya uppgifter kommit fram som dolts för kommissionen och för konstitutionsutskottet under deras ursprungliga granskning.

I sin tidigare slutrapport undgick Lars Danielsson kritik eftersom han sagt sig vara på arbetet under annandagjul då tsunamin dödade mer än 500 svenskar, och ringt flera samtal till utrikesdepartementet. Efteråt har flera av Danielssons uppgifter inte visat sig stämma. I den nya rapporten får också han – liksom tidigare statsministern, utrikesministern, kabinettsekreteraren och UD-chefer liksom socialdepartementet och socialstyrelsen – kritik. Svenska Dagbladet rapporterar i  Kommissionen kritiserar Danielsson:

Danielsson var passiv, sade Johan Hirschfeldt vid presskonferensen.

Men i skuggan av Danielssons göranden återfinns en annan lika allvarlig fråga: varför doldes uppgifter för KU och kommissionen? Dagens Nyheter konstaterar i Danielsson får hård kritik:

Regeringskansliet svarade att loggarna hade gallrats, trots att banden fanns kvar. Detta är principiellt allvarligt, menar kommissionen, eftersom det försvagar riksdagens kontrollmakt.

Den viktigaste lärdomen av Katastrofkommissionens arbete är, utöver att regeringskansliet saknar kompetens och beredskap att hantera kriser, att kontrollmakten i Sverige är svårt eftersatt och försvagad.

Den politiska makten gör allt för att undgå kontroll av utomstående. Detta är en svår brist i den svenska rästtsstaten som Gustaf Petrén tidigt och engagerat påpekat. Den politiska makten kan inte tillåtas bli ”enväldig” i sina befogenheter. Även om regering och riksdag är folkligt valda, måste de granskas av en stark kontrollmakt som har befogenheter att tillrättavisa politiker och deras beslut.

Read Full Post »

Older Posts »