Feeds:
Inlägg
Kommentarer

HANS KINDSTRAND:
Publicerat på Det Goda Samhället den 7 december 2015

Det är svårt att bedöma samtiden. Är det som nu sker inför våra häpna ögon något som längre fram, när historien uttolkats och facit finns på plats, ett paradigmskifte?

För drygt 200 år sedan hamnade Sverige i en konstitutionell kris. Då skapades 1809 års Regeringsform. Den grundlagen kom till i en desperat situation. Kungen var avsatt och på några korta försommarveckor behövde man få fram texten till en ny grundlag. Resultatet blev 1809 års Regeringsform som kom att gälla i 165 år. Inspirationen kom från Montesquieus lära om maktdelning.

Fortsätt läsa »

Inger Enkvist:
I Sverige har staten under decennier för många betytt ”välfärdsstaten som delar ut bidrag”, men flyktingkris, terrorattacker i Paris, händelserna i Köln och ryska militärplan har plötsligt påmint oss om statens huvuduppgift att skydda sina medborgare fysiskt. Ingen annan aktör kan sköta militärt försvar, polis och rättsskipning, det vill säga medborgarnas skydd mot övergrepp från andra människor. Sverige agerar sedan länge som om alla människor ”egentligen” är snälla och vill oss väl, som om vi därför inte behöver skyddas och som om militär och polis inte behövs.

Efter fysiskt skydd kommer statens övergripande ansvar för landets infrastruktur, därför att vägar och järnvägar och även telefon-, tv- och internetkommunikation tydligt hör samman med ett speciellt territorium liksom beredskapen inför natur-katastrofer. Ytterligare en uppgift är undervisning och sjukvård, där det klart är statens uppgift att garantera att skolor och sjukhus finns tillgängliga över hela territoriet.

Fortsätt läsa »

Om den goda författningen

Krister Thelin reder ut begreppen.

Inte sällan höjs röster från borgerligt håll för att vi i vårt land bör införa en Författningsdomstol (“Konstitutionsdomstol”). En del borgerliga partier har haft det i sina program (och något parti har måhända det kvar fortfarande). Förslaget är ett uttryck för en önskan att medborgarna bör skyddas i sina rättigheter av en självständig, oväldig och opartisk instans – också gentemot politiska beslut.

Författningsdomstolar
Det finns två modeller, dels den tyska modellen (Bundesverfassungsgericht), dels den amerikanska med SCOTUS (Supreme Court of The United States). Enkelt uttryck består skillnaden däri, att den förra kan avgöra saker in abstracto (det vill säga utan att det finns ett konkret mål med parter) och också pröva grundlagsenligheten i en lag ex ante, dvs. som remissorgan innan lagen formellt antagits. I det senare fallet, som i USA, krävs att det finns ett mål och parter, varigenom en konstitutionell fråga kan bli belyst och en lags grundlagsenlighet kan bara prövas ex post.

Fortsätt läsa »

Efter krisen kring Decemberöverenskommelsen finns all anledning att fundera över demokratin i Sverige. Dagens partikulturer innebär att det som kommer uppifrån lovordas utan ifrågasättanden. De som går emot får betala ett högt pris. Därför krävs åtgärder för att bättre försvara väljarnas intressen, skriver Finn Bengtsson och Rolf K Nilsson, som nu grundar en stiftelse med syfte att försvara demokratin.

Finn Bengtsson
Rolf K Nilsson
Debattarttikel publicerad I SvD 2015-01-05

Demokratin som system och vikten av demokratiskt inflytande förekommer ofta i politiska högtidstal. En läpparnas bekännelse är lätt, men att praktisera demokrati har visat sig betydligt svårare. Vi avser vanligen ”folkstyre” eller ”folkmakt” och i regeringsformens första kapitels första paragraf kan vi läsa att ”All offentlig makt utgår från folket”.

Vår ståndsriksdag gjorde emellertid fram till mitten av 1800-talet stor skillnad på folk och folk. Först 1919 fick vi lika rösträtt för män och kvinnor, men fortfarande var de under 23 års ålder, straffångar och människor med fattigvårdsunderstöd eller stora skatteskulder utan. Dessa brister i demokratin har genom åren korrigerats i allt väsentligt. I jämförelse med många andra länder har vi nått långt när det gäller demokrati, demokratiskt inflytande, medborgerliga rättigheter och yttrandefrihet.

Fortsätt läsa »

Sverige närmar sig ett nationellt krisläge. 1970-talets konstitutionella reformer har inte levererat. Det är dags att gå tillbaka och göra om och göra rätt. Det är hög tid för en förnyelse av vårt konstitutionella system – och därefter en omstart.

Leif V Erixell
Publicerad i Dagens Samhälle 15 september 2015

Enkammarriksdagen från 1971 och 1974 års regeringsform har fått mycket kritik genom åren och sistnämnda har lappats och lagats, men de grundläggande problemen gällande centralism, öppning för lagstiftningsinflation samt dåliga mekanismer för eftertanke och maktbalanser i staten har kvarstått.

Något som inte minst påtalats i Demokratirådets rapport från 2004, kritik som tyvärr i stort sett klingat ohörd. Alliansen hade till exempel inför 2010 års grundlagsändringar möjlighet att införa en författningsdomstol.

Miljöpartiet var med på båten, men Moderaterna med Reinfeldt i spetsen ville inte förnärma Socialdemokraterna som är det parti som förutom Vänsterpartiet tydligast vill behålla den i stort sett otyglade svenska demokratiska centralismen.

Fortsätt läsa »

Kandidatförsäkran

Advokat Hans Kindstrand:

Några gånger under livets gång inträffar nog hos de flesta av oss en ”inre förvandling”. Det syns inte på utsidan men den finns ändå där. Ett sådant tillfälle kan vara när man i högtidlig form, i en noga fastställd ceremoni, avger ett löfte. Det ömsevisa äktenskapslöftet i en vigselritual, som resulterar i att kontrahenterna blir man och hustru, kan illustrera vad jag menar.

Idén att under högtidliga former avge löften har mycket djupa rötter i vår kultur. Under kristen tid utvecklades i Sverige en edslära med starka religiösa inslag. För ungefär 150 år sedan fanns det ingen betydande samhällsfunktion, som inte utfördes av människor som avlagt en ed, som enkelt uttryckt gick ut på att de lovade att utföra sina uppgifter väl och efter bästa förmåga. Det gällde alltifrån barnmorskor och skollärare till landshövdingar, statsministrar och kungar. Eden innebar att man tog Gud till vittne på sina ärliga avsikter och utsåg samma Gud till hämnare om man begick mened genom att svika sitt löfte.

Fortsätt läsa »

En illusion av maktdelning

av Olof Hedengren

Sedan urminnes tider har diskussioner förts angående principer för hur ett samhälle bör styras och organiseras. Atens greker experimenterade med demokrati, oligarker och tyranner eller envåldshärskare. Den romerska republiken fördelade makten mellan senaten, folkförsamlingar, folktribuner och maktbemängda konsuler med korta mandatperioder.

Från just grekerna har vi fått ordet demokrati, folkvälde. Nu var det inte så helgjutet demokratiskt i Aten på sin tid då till exempel endast manliga medborgare hade rösträtt.

När vår del av världen blev mer sofistikerad med definierade stater/nationer, central lagstiftning och en alltmer välorganiserad statsmakt kom frågan om fördelningen av makten i fokus. Tanken var att makten skulle delas mellan statsbärande institutioner och att det måste finnas mekanismer för att kontrollera makten.

Fortsätt läsa »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.